Anton Nilsson

Beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt

Gemensamma beslut i stora frågor är i många fall bra och rimligt. Vi behöver ett EU som verkligen har muskler och befogenheter att hantera de stora, gränsöverskridande utmaningarna. Men samtidigt behöver vi ett EU som slutar med detaljreglering och håller sig borta från att blanda sig i människors liv mer än nödvändigt.

Vi ser allt för ofta ett EU som detaljreglerar i onödan, blandar sig i sådant som vi bättre kan hantera själva och hittar stora lösningar på små problem – utan att ta lokala förhållanden i beaktande. Det är inte acceptabelt.

EU ser olika ut på olika platser och därför fungerar inte alltid en lösning för hela unionen. Vi behöver ett EU som på allvar låter oss avgöra frågor så som jakten, vargfrågan, snuset eller viltvård själva.

Trygghet och samarbete går hand i hand

Vi vill kunna leva i ett tryggt och välfungerande samhälle också i framtiden. De brottslingar och terrorister som hotar vår trygghet hindras dock inte av nationella gränser. Därför kan inte heller brottsbekämpningen göra det. Vi har de senaste åren sett åtskilliga exempel på allt från gängbrottslighet och terrorism till människohandel i unionen. Det behövs ett helhetsgrepp kring brottsbekämpningen och EU ska finnas till för att underlätta informationsdelning och samarbete mellan nationella myndigheter. Det är dags för ett europeiskt FBI som arbetar gränsöverskridande med brottsbekämpning.

Penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet skadar allvarligt förtroendet för det ekonomiska systemet och måste stävjas. Att vissa medlemsstater säljer medborgarskap och därmed tillgång till hela EU:s inre marknad är oacceptabelt och EU måste agera för att stoppa det.

Även om försvarspolitik är en nationell kompetens så är det dags att fördjupa det europeiska samarbetet. Natosamarbetet är viktigt för säkerheten i Europa, men EU:s medlemsstater kan inte fortsätta att vara beroende av andra för sin säkerhet. Det är hög tid att EU är med och på allvar tar ansvar för att bygga upp ett gemensamt försvar. Det handlar om allt från att samarbeta kring övningar till gemensamma strukturer för inköp av material.

EU ska säkerställa ett trovärdigt militärt försvar och vara en stark röst för en regelbaserad världsordning och diplomati. Diplomati och fredsarbete ska genomlysa organisationens arbete och politik på den globala arenan. Olika fredslösningar, såsom Ålandsöverenskommelsen, ska fortsätta lyftas fram som goda exempel.

Vidare behöver EU:s förmåga att agera vid naturkatastrofer stärkas. Istället för att bygga upp olika system för att hantera till exempel skogsbränder, är det både effektivare och billigare om länder och regioner samarbetar genom att dela på resurser.

En jordnära politik

Vår natur, klipporna, havet och den friska luften är vår stolthet och en del av vår själ. Vi lever av och intill naturen och vill fortsatt göra så. Men faktum är att vi står inför en allvarlig klimatutmaning med klimatförändringar och försämrad biologisk mångfald som hotar vårt leverne på lång sikt.

Ska vi kunna stoppa klimatförändringarna måste vi samarbeta gränsöverskridande, och EU är den bästa arenan vi har för samarbete. Det finns redan en tydlig riktning och mål i EU:s klimatpolitik. Nu är det är hög tid för EU att gå från abstrakta siffror till att fokusera på konkreta åtgärder. EU måste införa ambitiösa gränsnivåer för utsläpp av växthusgaser för att på allvar begränsa klimatförändringarna. Vi har varken tid eller råd med dyra, ineffektiva symbolåtgärder.

EU måste även satsa på forskning och utveckling för att snabba på omställningen till ett hållbart samhälle. I det här sammanhanget spelar skogsbruket en viktig roll som kolsänka. Handeln med utsläppsrätter ger incitament för företagen att vara med och skapa en mer energieffektiv produktion. Den modellen behöver fortsätta utvecklas.

Vi är stolta över vår fina, närproducerade mat och den är viktig också för vår turistnäring och näringslivet i stort. Vi behöver öppna landskap som ger oss god, nyttig och ansvarsfullt producerad mat på våra tallrikar även i framtiden. För att det ska vara möjligt måste det finnas rätt förutsättningar.

EU behöver ha en ambitiös jordbrukspolitik som skapar förutsättningar för en levande landsbygd. Så är inte fallet idag. Vi kan inte ha en dyr jordbrukspolitik som i första hand gynnar storskaligt jordbruk på kontinentala Europa. EU:s jordbrukspolitik ska stödja innovativt jordbruk som säkrar biologisk mångfald och möjliggöra för vårt småskaliga jordbruk att vara lönsamt.

De stränga djurskyddsreglerna vi har i Norden är viktiga och det behövs tydlig konsumentupplysning som ger konsumenterna möjlighet att prioritera produkter som producerats på ett ansvarsfullt sätt. Inga djur ska behöva lida i EU. Antibiotikaresistens är ett allvarligt problem som behöver hanteras på EU-nivå. Matfusket som vi ser runt om i EU måste också få ett slut.

Vi behöver ett levande hav med en fiskerinäring som kan producera lokalt fångad fisk och ett hållbart vattenbruk som skapar jobb och tillväxt. Fiskekvoterna för det storskaliga fisket måste sättas på en långsiktigt hållbar nivå och det behövs ambitiösa åtgärder för att fortsätta förbättra Östersjöns miljö. Samtidigt får EU:s fiskeripolitik inte sätta krokben för det småskaliga, kustnära fisket. Fritidsfisket ska fortsättningsvis regleras lokalt.