Ett dussin år i Europaparlamentet
SFP:s påverkan på Europapolitiken under Nils Torvalds tid som parlamentariker 2012-2024
Listan på resultat som gjorts i Europaparlamentet under Nils Torvalds över 12 åriga mandat kunde i sig vara och är mycket lång, om man skulle räkna upp alla de över 110 olika lagstiftningsfiler som Torvalds har ansvarat för efter att han trädde i ämbete i juni 2012.
Inledningsvis så kan och ska man notera att en ”vanlig” parlamentariker brukar ansvara för 3-4 filer per år, medan SFP:s Europaparlamentariker och SFP:s Brysselkontor snittat kring 10 stycken per år. Siffror talar alltså egentligen för sig själv men nedan försöker vi lista upp det mesta.
Under 12 år hinner det hända mycket, dels i den allmänna EU-politiken, dels i den inhemska politiken och dels förstås också i partipolitiken. Under dussinet år har det inte bara gjorts politik på europeisk nivå utan också två stycken framgångsrika EU-valskampanjer, plus en presidentvalskampanj 2018 som kan ses som en strategisk vinst inför EU-valet 2019. SFP:s Europaparlamentariker Nils Torvalds har ovanligt brett stöd i landets samtliga valkretsar i förhållande, nåt som kan ses anmärkningsvärt.
Den allmänna EU-politiken – krisernas och förändringarnas år
Händelserna som sammanföll med åren Torvalds var verksam i Europarlamentet kan närmast beskrivas som kriser och stora förändringar. Vi talar om krig i Europa, mycket svåra ekonomiska år, en världsomvälvande pandemi, ett förändrat säkerhetsläge också internt i Europa pga. terrorism och extremism. Klimatförändringen inte att förglömma. Med detta nämnt var det alltså konsteras att det varit synnerligen turbulenta år under de dryga 2,5 mandaten Torvalds suttit i parlamentet. Alla dessa kriser har förstås medfört svar av EU och också Europaparlamentet. Dessa svar har kommit som förändringar, dels förändringar i unionens funktionssätt men också som förändringar i vår gemensamma unionslagstiftning. Europaparlamentet som medlagstiftare (med Europeiska unionens råd) har haft en betydande roll i allt som gjorts i lagstiftningsväg för att tackla dessa kriser och möjliggöra förändringen som krävs. Och i detta stora urverk har Nils Torvalds, SFP:s Europaparlamentariker och SFP:s Brysselkontor haft en betydande roll som ett aktivt och arbetssamt kugghjul som slagit mycket mycket större än sin storlek i fråga som fråga.
Vad har vi då gjort? Nils Torvalds och SFP:s roll i dom olika politikområdena
Under början av sin tid som EU-parlamentariker så ärvde Torvalds flertalet ansvarsuppgifter av den då sittande parlamentarikern Carl Haglund. Det här gällde t.ex vice-ordförandeskap i fiskeriutskottet och en betoning på medborgerliga fri- ocb rättigheter. Bägge två passar naturligtvis utmärkt för en SFP-parlamentariker. Efter valet 2014 och sedan dess har dock betoningen och tyngdpunkten legat på miljö och klimatpolitik som medlem i utskottet och senare också den centerliberala Renew Europe-parlamentsgruppens koordinator (talesperson) i det utskottet. Arbetet och fokus på det området i ett decennium har burit frukt, då Torvalds under de senaste åren alltid varit placerad i topp 10 bland parlamentariker som har mest påverkan på EUs klimat- och miljöpolitik i oberonede mätningar. Detta arbete har förstås gjorts utan att tumma på aktiviteten i andra utskott var Torvalds varit medlem och inte heller minskat på bevakningen av frågor som har betydelse för Svenska folkpartiet, Finland och Finlands folk.
Till följande räknas de väsentligaste händelserna samt resultaten upp under respektive centralaste politikområde.
Miljö- och klimatpolitiken
Allt efter 2014 men också under de inledande åren av Torvalds tid I parlamentet har det skett mycket stora förändringar och många nya initiativ har tagit inom miljö- och klimatpolitiken. Mycket hända under mandatperioden 2014–2019 men ännu mera under den senaste femårsperioden. Först var betonades arbetet kring att förhindra klimatförändringen och att EU skulle nå det uppsatta målet på 1,5-grader medan man senare började tala om klimatkris och att målsättningarna skulle höjas ännu mera. Behov för utsläppsminskningar krävde alltså hårdare tag och dessa tag märktes som en lagstiftningsiver, som utmynnade i den Gröna given och Fit for 55-paketet, bägge initiativ från EU-kommissionen. Målet har alltså varit att skapa en ambitiös klimatpolitik genom grön förändring och utsläppsminskningsmål. Det handlar om det massivaste lagstiftningspaketet i EU:s historia. Att denna politik också har en global påverkan har Torvalds kunnat bevittna under de många COP-klimattoppmötena han deltagit på och förhandlat i Europaparlamentets delegation. Gränsvärden för skadliga ämnen för människan, djuren och naturen faller också under miljöpolitiken och miljöutskottets beslutanderätt. Det här betyder att till exempel förbudet mot bly i fiskeriutrustning och ammunition krävt mycket arbete då det totalförbud som föreslagits inte ansetts motiverat. SFP har arbetat för att denna restriktion ska göras rimlig, utan omotiverade totalförbud, särskilt i rådande världspolitiska läge.
Arbetet och resultaten kring detta politikområde har kretsat kring vetenskapligt baserade mål, utsläppsstandarder för fordon som ändå möjliggör användandet av biobränslen, förnybar energi samt förnybart bränsle (biobränsle) och dess verksamhetsförutsättningar, en ambitiös klimatpolitik som ändå möjliggör ett liv och leverne såväl i stad som på landsbygd. Kunskapen kring hur det är att leva i ett kallt och glest befolkat land i norr, bortom Östersjön är något Torvalds personligen fått föra till Bryssel under åren, om och om igen.
Energi- och industripolitiken
Arbetet kring energi- och industripolitken har förstås varit kraftigt bunden till den ovan nämnda miljö- och klimatpolitiken, men huvudfokus har hela tiden varit att skapa en trygg energiförsörjning som inte utesluter någon energikälla och som tryggar våra egna framgångsfaktorer kring bioenergi, förnyelsebar energi (vind- och solkraft). Att vi i dagens läge, och under en överskådlig framtid kommer att kunna använda skogen som en källa för förnyelsebar energi men också som en råvarukälla för vår omfattande skogsindustri är långt till förtjänst av det arbete som gjorts av SFP och Nils Torvalds i Europaparlamentet. Den cirkulära ekonomin tillkom politiken som begrepp under Torvalds mandat, och avtrycket på regleringen av den syns, när det gäller avfalls-, förpacknings-, plast & engångsplast och i största allmänhet hur cirkulär och hållbar ekonomi definieras (taxonomi).
Finlands export bygger långt på skogsindustrins framgång, Men inte bara det, vi har en nischad industri som är världsledande inom flera olika sektorer. De lever på tillgången till den inre marknaden som är en stor framgång. Inom det industripolitiska har Torvalds arbete genomsyrats av tanken att trygga en innovationsmiljö som för oss framåt, samtidigt som vi håller oss till ett statsstödsregelverk som är jämlikt för alla. Vi kan inte hämma innovationerna eller industrins verksamhet genom lagstiftning. Skyddandet av innovationerna och innovativa företag är ett särdrag som träder fram i resultaten som gjorts i industripolitiken. Detta gäller såväl skogsindustrin, som andra industriområden. Rederinäringen på Östersjön är en annan industri som fått särskild fokus.
Jord- och skogsbrukspolitiken
Det här politikområdet väcker förstås mycket känslor hos varje finländare, och lika känslosamt har det försvarats under årens lopp. Försvar har det krävts alltefter att nya krav har tillkommit och kriser uppstått. Skogen har alltmer under åren setts som ett gemensam EU-egendom, även om detta inte ens skulle vara grundfördragsenligt. Därför kan egendomsskyddet ses som en ledstjärna i den politik som förts. Därför kan många stora vinster genom åren tillskrivas just påverkans- och lagstiftningsarbetet kring skogs- och. markanvändning, samt det att skogen ses som en hållbar råvara för industri, energi och biobränslen.
Jordbrukspolitiken å sin tur har genomgått till och med två olika programperioder för den gemensamma jordbrukspolitiken som tillämpas i EU. Kännetecknande är att miljökraven kring jordbruksproduktionen har blivit strängare, samtidigt som branschen genomgått strukturella kriser, produktionskostnadskriser och i allmänhet mycket stora utmaningar. Jordbrukspolitiken och stöden är en tredjedel av unionens hela budget. Utöver dessa har vi våra nationella stöd som krävt sina försvarare och till dem hör Torvalds. Utöver detta har det fattats flera beslut kring genmanipulerade jordbruksprodukter och lagstiftningen kring dem. Också här har Torvalds arbetat kring övervakningen av tillståndsprocesserna. T.ex. GMO-majsen, mängden tillåtna växtskyddsmedel, tillåtna antibiotika-värden har det arbetats med aktivt. SFP och Europarlamentarikern har i åratal jobbat för en vettig rovdjurspolitik i EU och det arbete börjar efter nästan ett decennium nu bära frukt.
En betydande sak som ofta glöms bort är det krisstöd för mjölkproducenterna i Finland och i de baltiska staterna fick som kompensation för det ryska importförbudet, som kom till som motsanktion i samband med ockupationen av Krim. Detta krisstöd kom till efter idogt arbete av SFP:s Europarlamentariker.
Fiskeripolitiken
Inom EU:s gemensamma fiskeripolitik har de olika medlemsländerna mycket olika infallsvinklar. Vissa fiskar i världshaven medan andra fiskar i innanhav eller floder och sjöar.
Det här betyder att fiskeripolitiken sköts med väldigt olika intresse och med olika infallsvinklar. SFP har genom åren alltid värnat om fiskerinäringen i Östersjön, dess verksamhetsförutsättningar och fortlevnad. Detta gäller såväl det småskaliga kustnära fisket som fiskeindustrin vi har i vårt land, i form av trålare. Detta har värnats om genom att se till att allokeringen av fiskekvoter görs baserat på såväl vetenskap som den verkliga fiskstammen i Östersjön. Detta gäller såväl strömmings-, lax-, och torskfisket. Betydande åtgärder för att försöka rädda Östersjötorsken har också gjorts. Fiskeripolitiken som helhet kräver pragmatiska lösningar, då helhetsbilden i EU:s fiskeripolitik oftast färgas av överfiske och ohållbara fångstmetoder. Sådana har SFP under åren arbetat emot. Detta alltså utan att äventyra yrkesfiskets framtid längs våra kuster. En annan väsentlig faktor som faller under eller i närheten av fiskeripolitiken är försäljningsförbudet av sälprodukter, vilket SFP försökt rucka på. Detta delvis av kulturhistoriska skäl men främst för att det inte annars finns tillräckliga incitament att reglera sälstammen genom jakt. Sälstammen tillsammans med skarven är de två största naturliga orsakerna som påverkar fiskstammarna lokalt i Östersjön.
Skarvens vara eller icke-vara och skarvjakten har varit ett tema som återkommit under årens lopp i Europaparlamentet och arbete för att tillåta den har nu börjat märkas i Finland. Lokala lösningar på lokala problem gäller också i fiskeripolitiken, devisen har genomsyrat all politik som gjorts av SFPs Brysselkontor under de tolv senaste åren.
Budget- och ekonomiska politiken
Detta politikområde har under det dryga dussinet år som den här texten behandlar varit med om mycket. Eurokrisen, Greklandskrisen, Brexit osv. bara för att nämna några.
Sedan 2012 har EU bedrivit sin ekonomiska politik inom ramen för den fleråriga finansiella budgetramen (MFF), som fastställer långsiktiga budgetprioriteringar över en sjuårsperiod. År 2013 antogs den för perioden 2014–2020 och år 2020 för perioden 2021–2027.
I samband med covid-19-pandemin introducerades Next Generation EU-initiativet 2020. Detta är ett tillfälligt återhämtningsinstrument som syftar till att stödja medlemsstaternas ekonomiska återhämtning och motståndskraft, det innehåller alltså betydande finansiella resurser. Reformer inom ekonomisk styrning har genomförts sedan 2012, särskilt inom euroområdet. Den europeiska terminen är ett initiativ som samordnar ekonomiska politiker mellan medlemsstaterna och hanterar makroekonomiska obalanser. Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) inrättades under eurokrisen för att bistå medlemsstater i ekonomisk nöd. Diskussioner har pågått sedan 2012 om att stärka ESM:s roll inom ramen för en bredare eurozonreform.
Brexit hade påverkan på EU:s budget, och förhandlingarna om den nya MFF:n för 2021–2027 inkluderade justeringar för att kompensera förlusten av Storbritanniens bidrag.
Rättsstatsprincipen har blivit en viktig faktor i budgeten, där tillgång till EU-fonder kopplas till medlemsstaters följsamhet med rättsstatsprincipen för att skydda EU:s ekonomiska intressen och värderingar. Denna princip har SFP försvarat i vått och torrt.
EU-budgetarna har successivt fokuserat på prioriteringar som den gröna omställningen, digitalisering, innovation och forskning och utveckling, i linje med den europeiska gröna given och strategin för den digitala inre marknaden. I parlamentet försvarade alla dessa satsningar, plus ännu finansieringen för Erasmus-utbytesprogrammet. Finansieringen för forskning-, innovation och utbildning anser vi att ska göras på meriter, alltså de bästa projekten
Next Generation EU introducerade återhämtnings- och motståndskraftsverktyget (RRF) för att stödja medlemsstaternas investeringar och reformer som främjar den gröna och digitala omställningen. I sig ett mycket viktigt verktyg, även om den medförde en mycket stor skuldbörda för unionen, nåt Torvalds var mycket mån om att försöka påverka.
Språkliga – och minoritetsrättigheter – Samerna och Åland
SFP är inte endast det EU-vänligaste partiet i Finland, utan också det minoritets-vänligaste partiet på det finländska partifältet. Vi har genom åren arbetat för samernas rättigheter i EU, att den enda EU-ursprungsbefolkningens rättigheter ska beaktas genomgående i beslutsfattandet. Utöver detta så har SFP i Europaparlamentet förstås arbetat för att ILO169 också ska ratificeras i Finland. Nils Torvalds stod värd för Sametingets första plenum utanför Finlands gränser när de samlades i Europaparlamentet i Bryssel 2013.
Åland och den åländska självstyrelsen har förstås haft en alltid haft en vägande roll i det politiska arbetet Torvalds gjort i Europaparlamentet. Åländska aspekter och synpunkter har alltid tagits i beaktande genom det goda samarbetet med de åländska samarbetspartierna. SFP har i Bryssel liksom hemma i riksdagen och regeringen alltid arbetat för den åländska parlamentsplatsen.
De språkliga rättigheterna har tryggats på diverse sätt, vi har arbetat för flerspråkigheten i EU, för kulturella rättigheter genom till exempel förhindrandet av geo-blockerat TV-innehåll på svenska från Sverige. Tvåspråkigheten i Finland har hållits framme, även om den är mera känd i Bryssel än hemma i Finland och Norden.
Rollerna och arbetet i EU-parlamentet – en uppräkning av Torvalds ansvarsuppdrag.
Nils Torvalds har haft olika befattningar inom Europaparlamentet under de olika mandatperioderna. Mellan den 5 juli 2012 och den 30 juni 2014 var han medlem av presidiet för gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Därefter, från den 1 juli 2014 till den 31 januari 2017, fortsatte han som medlem av samma grupp. Under perioden från den 1 februari 2017 till den 1 juli 2019 hade Torvalds avancerat till posten som vice ordförande för gruppen. Sedan början av mandatperioden 2019–2024 har gruppen hetat Renew Europe – Förnya Europa. Under hela mandatperioden har Torvalds fungerat som ledamot i gruppen, samt SFP:s delegationsordförande.
I sina uppdrag som ledamot var Torvalds aktiv inom olika utskott och delegationer. Han fungerade som viceordförande i fiskeriutskottet från den 11 juli 2012 till den 30 juni 2014. Samtidigt var han också ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor från den 5 juli 2012 till den 30 juni 2014. Därefter engagerade han sig i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet från den 1 juli 2014 till den 18 januari 2017. Torvalds var även involverad i olika delegationer, inklusive förbindelserna med Vitryssland, parlamentariska församlingen Euronest, och förbindelserna med Schweiz, Norge, EU-Island samt EES gemensamma parlamentarikerkommittén.
Från den 19 januari 2017 till den 1 juli 2019 fortsatte Torvalds sitt arbete i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Han var också en del av det särskilda utskottet för frågor om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt från den 14 mars 2018 till den 1 juli 2019. Från och med den 2 juli 2019 hade han nya uppdrag i budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt delegationen till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland.
Torvalds har även fungerat som suppleant i olika utskott, inklusive budgetutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, samt delegationerna till den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland och förbindelserna med Afghanistan.
För närvarande, från den 20 januari 2022, fortsätter Torvalds sitt arbete i budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Han är också vice ordförande för intergruppen för Hav, floder, öar och kustområden (Searica) med ansvar för Östersjön i presidiet, samt medlem i intergrupperna för Etablerade minoriteter, nationella gemenskaper och språk (Minoritetsintergruppen) och Funktionsnedsättning samt Biologisk mångfald, jakt och landsbygd.
Det viktigaste och mest vägande uppdraget kan dock anses vara koordinatorskapet (gruppordförande) för den centerliberala Renew Europe-gruppens delegation i Europaparlamentets miljöutskott. Detta ansvarsuppdrag gav insyn och påverkansmöjligheter på nästan alla behandlade EU-lagstiftningsinitiativ under mandatperioden 2019–2024.