Mikael Jern
"Jag vill vara med och påverka hur EU påverkar dig"
Jag är en 58-årig urban landsbo som trivs lika bra framför datorn vid skrivbordet som ute på åkern.
Jag är ursprungligen hemma från Vasa, men flyttade i mitten av 1980-talet till Helsingfors för att studera till agronom och har sedan dess bott i södra Finland. Här har jag också bildat familj, bor sedan många år i Esbo och har hustru och tre fullvuxna barn.
Jag är jordbrukare på en gård i Ingå, men har arbetat tidigare bland annat som chefredaktör och som verkställande direktör för Västankvarn försöksgård i Ingå. Jag har under åren varit mycket aktiv i organisationer som står landsbygden och lantbruket nära. Just nu är jag bland annat styrelseordförande för Svenska lantbrukssällskapens förbund och Nylands Svenska Lantbrukssällskap.
Genom mitt arbete som praktisk jordbrukare och förtroendeuppdragen vet jag hur EU påverkar vardagen på landsbygden. Samtidigt har jag insett hur de beslut som verkar förnuftiga i mötesrummen i Bryssel ibland tycks sakna både huvud och fötter då de skall tillämpas i medlemsländerna. Det är därför jag vill vara med och påverka i EU-parlamentet så att de övergripandet målen fastställs gemensamt, medan medlemsländerna själva skall få besluta om tillämpningen.
Viktiga politiska frågor
Jordbruket skall i första hand producera mat
EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, har i nuläget tio strategiska mål – men inget av dem säger att jordbruket skall producera mat. Pandemin och kriget i Ukraina visar hur viktig livsmedelsproduktionen är, något som varit så självklart att det glömts bort i Europa under flera årtionden. EU:s jordbrukspolitik måste därför omformas så att livsmedelsproduktionen igen sätts i fokus. Det betyder att det måste vara lönsamt att bedriva jordbruk och att byråkratin måste bli mänsklig.
Skogen är viktig för klimatet och ekonomin
Skogen är en förnybar resurs, som utnyttjad på rätt sätt är kärnan i den gröna bioekonomin. Den ersätter klimatskadliga fossila råvaror och har dessutom en stor utvecklingspotential – med innovationer från textilier till batterikomponenter. Men för att hållbart kunna utnyttja skogen måste medlemsländerna och skogsägarna själva ha något att säga till om. Det måste bli en bättre balans mellan miljöhänsyn och ekonomiska frågor på EU-nivå än det som varit rådande under den nuvarande kommissionen.
EU måste stå enat mot yttre hot
EU grundades i tiden som ett fredsprojekt. Nu står unionen inför de största utmaningarna sedan grundandet på grund av ett yttre hot – Ryssland. Vi ser också länder inom EU som vill pruta på viktiga värderingar. Därför är det nu viktigare än någonsin att arbeta för rättsstatsprincipen och demokrati inom unionen. Vi måste också prioritera säkerhetspolitiken och stöda Ukraina – annars har vi ännu större problem framför oss.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 13
Miljö och Klimatförändringar: "EU bör öka sina ansträngningar för att bekämpa klimatförändringar, även om det innebär högre kostnader för medlemsländerna."
Det är viktigt att EU är ledande i det globala klimatarbetet. Men de nuvarande fastslagna riktlinjerna är redan mycket ambitiösa och kräver mycket av medlemsländerna för att verkligen förverkligas. Att ytterligare öka ansträngningarna har sina risker.
2 / 13
Ekonomi och Handel: "EU bör sträva efter att skapa frihandelsavtal med fler länder, även om det innebär konkurrens för vissa inhemska industrier."
För finländska företag är den inre marknaden i EU det viktigaste. Frihandel globalt sett är också viktigt, men det är bättre att koncentrera nya frihandelsavtal på specifika områden än att göra generella avtal med länder.
3 / 13
Migration och Asylpolitik: "Jag stödjer en gemensam EU-politik för migration och asyl som innebär mer delat ansvar mellan medlemsländerna."
Som en gemensam union är det viktigt att dela ansvar också då det gäller frågor kring asyl och migration.
4 / 13
Utbildning och Forskning: "EU bör öka sin budget för forskning och utveckling, samt främja utbytesprogram för studenter och forskare inom unionen."
EU behöver nytt kunnande och innovationer. En bra metod är att föra samman forskare och studenter från olika länder.
5 / 13
Socialpolitik och Jämlikhet: "En starkare EU-inriktning på sociala frågor, som arbetsrättigheter och jämställdhet mellan könen, är nödvändig."
6 / 13
Nordiskt och Baltiskt samarbete: "Fördjupningen av det nordiska och baltiska samarbetet inom EU är av stor vikt."
Speciellt det nordiska samarbetet har stampat på stället de senaste årtiondena. Det är ännu svårt att sköta enkla saker som att öppna bankkonton i andra nordiska länder.
7 / 13
Försvar och Säkerhetspolitik: "EU ska ta ett större ansvar i försvars- och säkerhetspolitiska frågor, inklusive utvecklingen av en gemensam försvarspolitik."
Det är viktigt att säkerhetspolitiken utvecklas också i EU, men tyngdpunkten ligger ändå på NATO.
8 / 13
Energi och Hållbarhet: "EU bör prioritera övergången till förnybara energikällor, även om det kan innebära högre energipriser på kort sikt."
Att övergå till förnybara energikällor är bland de viktigaste politiska målen globalt.
9 / 13
Demokrati och Rättsstatens Principer: "EU bör vidta starkare åtgärder mot medlemsländer som bryter mot rättsstatens principer och demokratiska värderingar."
Rättstatsprincipen och demokratiska värderingar är en grundbult för EU. Att låta medlemsländerna bryta mot dessa principer urholkar unionen.
10 / 13
Minoriteters rättigheter i EU. “EU bör aktivt arbeta för att stärka och skydda rättigheterna för etniska, språkliga och kulturella minoriteter inom unionen.”
Europa har under hela sin historia har många olika minoriteter i de olika länderna. Att skydda deras rättigheter stärker också Europas identitet.
11 / 13
Jordbrukspolitik: “EU bör stärka sitt stöd till hållbart jordbruk och småskaliga lantbrukare, för att främja lokal matproduktion och miljövänliga metoder."
Det är viktigt att vid sidan av de större gårdsenheterna se till att även mindre jordbruk klarar sig. Lokal matproduktion ger mervärde och livskraft till byar och mindre samhällen på landsbygden.
12 / 13
Landsbygdsutveckling. "EU bör intensifiera sina insatser för att stödja och utveckla landsbygdsområden, genom investeringar i infrastruktur, tillgång till tjänster och stärkande av den lokala ekonomin."
Det är viktigt att hålla landsbygden livskraftig. Dels handlar det om rättvisa gentemot landsbygdsbefolkningen, men dels handlar det också om att EU, och Finland, förlorar en stor del av sin identitet om landsbygdens avfolkas. En levande landsbygd är också ett villkor för att kunna hålla igång det lantbruk som sköter livsmedelsförsörjningen.
13 / 13