| Namn: | Tanja-Maria Nyman |
| Födelseår: | 1965 |
| Välfärdsområde: |
Norra Österbotten |
| Hemort: | Uleåborg |
| Titel: | Lärare |
Medlem i :
Tanja-Maria
Nyman
Norra Österbotten
"Människan först – jag vill se ett jämlikt, tryggt och inkluderande välfärdsområde där alla får det stöd de behöver, oavsett ålder, bakgrund eller livssituation."
Jag är språklärare och har arbetat både i Finland och utomlands. Vid 56 års ålder tog jag chansen att leva i en ny kultur, arbeta i en annan del av världen och testa nya saker – som att börja dyka! Den erfarenheten har stärkt min övertygelse om att förändring är en möjlighet till tillväxt.
Min familj, vänner och kollegor beskriver mig som positiv, öppen och modig. Jag bygger broar mellan människor och tror på ett samhälle där alla har möjlighet att känna sig trygga och sedda – oavsett bakgrund eller ålder.
Jag brinner för utbildning, mångfald och jämställdhet. I välfärdsområdet vill jag arbeta för lättillgängliga tjänster för både unga och äldre, psykiskt välmående i skolorna, och ett inkluderande Uleåborg där människan alltid sätts i centrum.
Jag ställer också upp i kommunalvalet
Besök profilsidanViktiga politiska frågor
Välmående barn, unga och familjer
Satsningar på barns, ungas och familjers välmånende är avgörande för ett starkt och hållbart samhälle. Genom att förebygga problem tidigt skapar vi trygghet, minskar framtida kostnader och bygger ett bättre liv för alla generationer.
Mental hälsa
Varje ung person som mår dåligt och står utan hjälp är en för mycket. Genom snabbare och bättre stöd för ungas psykiska hälsa förebygger vi utanförskap, ger framtidstro och stärker hela samhället.
Ett tryggt liv
Trygghet är en grundläggande rättighet – från de allra yngsta till seniorer. Ett tryggt samhälle skapar hälsa, livskvalitet och sammanhållning i alla livsskeden.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 11
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Hälsobussar och distansmottagningar ökar tillgängligheten, särskilt i glesbygden och för äldre – och gör det lättare att erbjuda service på olika språk.
2 / 11
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Förebyggande vård minskar behovet av dyrare behandlingar senare och förbättrar livskvaliteten.
3 / 11
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Kontinuitet skapar trygghet och effektivare vård – egenläkarsystem är en långsiktig investering.
4 / 11
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Ett totalförbud är inte realistiskt – i vissa situationer är hyrläkare nödvändiga för att trygga vården.
5 / 11
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Skyddshemsplatser är viktiga, men det behövs också mer förebyggande arbete och socialarbetare med rätt kompetens.
6 / 11
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Servicesedlar kan absolut bidra till kortare vårdköer genom att ge patienter fler valmöjligheter och öka kapaciteten via privata aktörer. Det är särskilt användbart vid enklare behandlingar och tjänster där det finns god tillgång på privata alternativ. Samtidigt är det viktigt att se till att ökad användning av servicesedlar inte leder till större ojämlikheter i vården. Därför bör man samtidigt satsa på att stärka den offentliga vården så att den kan erbjuda jämlik vård för alla, oberoende av ekonomiska resurser eller bostadsort.
7 / 11
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
En ensidig centralisering av vården riskerar att försämra tillgängligheten och tryggheten för invånare i områden längre från centrum, som vi sett med diskussionerna kring Oulaskangas sjukhus. Det är viktigt att vården finns nära invånarna så att akutvård och grundläggande sjukvård kan garanteras på ett jämlikt sätt. Kvalitet och ekonomi är viktiga faktorer, men människors trygghet och rätt till vård nära hemorten får inte glömmas bort.
8 / 11
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Räddningsväsendet är avgörande för invånarnas trygghet, och det är viktigt att säkerställa tillräckliga resurser och snabb hjälp vid nödlägen. Däremot bör prioriteringar alltid ske genom en noggrann helhetsbedömning, så att inte andra viktiga områden som skola, vård eller omsorg drabbas hårt. En klok omprioritering kan vara motiverad, men den bör ske ansvarsfullt och med helhetsperspektiv.
9 / 11
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Alla människor bör ha rätt till grundläggande hälso- och sjukvård, oavsett deras juridiska status. Genom att ge papperslösa tillgång till även icke-brådskande vård skapar vi ett mer humant samhälle, främjar hälsa, förebygger allvarligare hälsoproblem och minskar lidandet. Det handlar också om medmänsklighet och respekt för mänskliga rättigheter.
10 / 11
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
Det är viktigt att vårdpersonalen får bättre utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald. Det gör vården mer inkluderande, trygg och respektfull för alla patienter, oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Det handlar om att bemöta varje människa med respekt och förståelse.
11 / 11
Om du kunde ge en superkraft till din framtida politiska ledare, vilken skulle det vara?
En ren och stabil miljö är grunden för människors hälsa och trygghet. Genom att lösa klimatkrisen minskar vi konfliktrisker och främjar global fred, samtidigt som vi skapar förutsättningar för att alla ska kunna leva hälsosamma liv. Fred, hälsa och miljö hänger ihop.