Satu
Roberg
Helsingfors
"Utbildning, välfärd och kultur – grunden för ett starkt Helsingfors"
Jag är rektor, lärare och musikvetare – en förespråkare för utbildning, kultur och välfärd. Jag har arbetat inom utbildning och konst både som lärare och i ledande positioner inom utbildnings- och kulturinstitutioner i över 30 år. Jag vet av egen erfarenhet hur viktiga dessa frågor är – inte bara för individen, utan för hela samhället.
Utbildning, kultur och välfärd ska vara tillgängliga för alla, oavsett ålder eller bakgrund. En högkvalitativ utbildning ger förutsättningar för framtiden, en levande kultur berikar vår vardag, och att värna om välfärden säkerställer att alla kan leva ett fullvärdigt och värdigt liv.
Jag vill stärka lärarnas resurser och säkerställa mindre undervisningsgrupper för att garantera en högkvalitativ småbarnspedagogik, grundutbildning och andra stadiets utbildning. Varje barn och ungdom har rätt till den bästa möjliga inlärningsvägen.
Avgiftsfri kollektivtrafik är ett effektivt sätt att minska utsläppen och göra staden mer tillgänglig för alla. Dessutom måste Helsingfors grönområden och parker skyddas och utvecklas på ett hållbart sätt som en del av stadsplaneringen.
För att trygga och utveckla dessa grundpelare behöver vi en ansvarsfull och långsiktig ekonomisk politik. En hållbar ekonomi och välfärd går hand i hand – utan välfärd finns ingen hållbar ekonomi, och utan en hållbar ekonomi kan vi inte garantera välfärd. Beslutsfattandet bör bygga på principerna för hållbar utveckling, där människan, miljön och ekonomin stödjer varandra.
Jag är vice ordförande för SFP i Helsingfors samt ordförande för SFP i Munksnejden. Jag är också medlem i Bildningsbranschens (Sivista) samhällspåverkansutskott, SFP:s utbildningspolitiska utskott och SFP:s stadspolitiska utskott.
På min fritid kopplar jag helst av tillsammans med min familj, genom att motionera med vår hund eller njuta av en bra bok och musik.
Tveka inte att ta kontakt – jag diskuterar gärna med dig! Tillsammans kan vi skapa ett Helsingfors där kunskap, kultur och välfärd står i centrum. Låt oss göra skillnad – jag är redo, är du?
Viktiga politiska frågor
Den bästa skolan
Den bästa utbildningen och småbarnspedagogiken – grunden för framtiden:
En högkvalitativ, jämlik och välresurserad utbildning är grunden för vårt samhälle. Den börjar med småbarnspedagogiken och fortsätter genom grundskolan, andra stadiet och fortsatta studier till livslångt lärande. Vi måste säkerställa att varje barn och ungdom får de bästa möjliga förutsättningarna för lärande och utveckling.
Resurserna för utbildning och småbarnspedagogik måste tryggas så att varje barn och elev får det stöd de behöver. Gruppstorlekarna bör minskas, det intensifierade stödet stärkas och tillgången till skolpsykologer och kuratorer förbättras så att stödet ges i rätt tid.
Musikklassverksamheten och annan intensifierad undervisning bör stärkas och utvidgas till alla grundskolor. Inom småbarnspedagogiken bör konst- och fysisk fostran ökas i samarbete med läroanstalter som erbjuder grundläggande konstundervisning. Högkvalitativ konst- och fysisk fostran främjar kreativitet, uttrycksförmåga och välbefinnande redan från tidig ålder.
En välmående personal är hörnstenen i utbildning av hög kvalitet. Utbildning måste vara ett attraktivt yrkesval, och vi måste se till att de som arbetar med utbildning får en rättvis lön och goda arbetsvillkor. Utan motiverade och engagerade lärare och småbarnspedagoger kommer kvaliteten på utbildningen att sjunka.
Lärandemiljöer är viktiga. Skol- och daghemslokalerna måste vara friska, trygga och ändamålsenliga. Problem med inomhusluften och trånga utrymmen får inte utgöra ett hinder för inlärning och arbete.
Vi klarar oss endast med kunnande och utbildning – låt oss satsa på dem nu och i framtiden
Barn, unga och familjer
Välmående tillhör alla – satsa på förebyggande insatser och stöd:
Alltför många unga kämpar med psykisk ohälsa och risken för utanförskap. Utan rätt stöd i rätt tid kan problemen växa och leda till allvarliga konsekvenser. Därför måste tillgången till psykiatriska tjänster förbättras och förebyggande insatser stärkas. Vi behöver tillräckliga resurser för barn- och ungdomspsykiatri, lättillgängligt stöd samt fritidsaktiviteter som främjar gemenskap.
Välmående bygger också på en meningsfull fritid. Alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Konstundervisning och idrottens betydelse för välmående måste erkännas ännu starkare som en del av kommunens kultur- och utbildningspolitik samt välfärdsområdenas socialpolitik.
Främjandet av välmående gäller inte enbart unga. Vi måste också ta hand om den växande seniorbefolkningen och anhörigvårdarna. Äldre personers välmående bygger både på aktivt deltagande och stöd till dem som behöver det. Vi behöver en åldersvänlig stadsplanering, trygga och gemenskapsfrämjande boendelösningar samt lättillgängliga mötesplatser.
Alla har rätt till ett meningsfullt, tryggt och gott liv.
Kultur och fritid
Kultur är en investering – satsa på Helsingfors attraktionskraft:
Helsingfors är en levande och mångsidig kulturstad, men för att stärka den krävs modiga beslut. Kultur är inte bara en utgiftspost, utan en investering som ökar välbefinnandet, förebygger problem och stärker gemenskapen. Den stödjer mental hälsa, lärande och delaktighet och bör inte ses som skild från social- och hälsovårdstjänster, utan som en del av en hållbar stadsutveckling.
Kultur är också en ekonomiskt lönsam bransch. De kreativa sektorerna skapar jobb, entreprenörskap och turism i Helsingfors och stärker stadens attraktionskraft både för invånare och företag. Internationellt framgångsrika städer satsar på kultur – Helsingfors måste också se det som en källa till livskraft, inte en kostnad.
Kultur ska vara tillgänglig för alla, oavsett ålder och bakgrund. Konst och kultur hör hemma i daghem, skolor, bibliotek och äldreboenden – där människor lever sin vardag. Kultur- och konstutbildning bör stärkas och konstaktiviteter stödjas så att de verkligen blir tillgängliga för alla.
Även kultursektorns aktörer måste ges bättre förutsättningar. Helsingfors bör investera i prisvärda arbetslokaler och främja samarbetet mellan staden, konstnärer, företag och utbildningsinstitutioner. En levande kulturscen gör staden attraktiv och dynamisk.
En välresurserad kultursektor gör Helsingfors inte bara mer trivsam, utan också ekonomiskt starkare. Kultur är inte enbart en faktor som ökar välbefinnandet, utan en strategisk investering som skapar tillväxt, attraktionskraft och livskraft i staden.
Låt oss bygga ett Helsingfors där konst och kreativitet ses som en resurs
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 11
Småbarnspedagogiken ska bli avgiftsfri för alla.
Vi borde få fler barn att delta i småbarnspedagogiken. Jag anser att på längre sikt borde småbarnspedagogiken vara avgiftsfri i Helsingfors för att detta ska lyckas.
2 / 11
Skolor bör prioritera traditionella läroböcker framom digitala läromedel.
Vid sidan av digitala läroböcker behövs tryckta läroböcker. En del elever i behov av särskilt stöd behöver traditionella böcker. Dessutom finns det ännu inte högkvalitativa digitala versioner av alla läroböcker, till exempel svenskspråkiga digitala läroböcker.
3 / 11
En av kommunens viktigaste uppgifter är att satsa på idrottsanläggningar samt motions- och rekreationsmöjligheter.
Efter sote-reformen blev kommunens uppgifter utbildning, kultur och fritid. Alla tre områden är viktiga. Påståendet bör vara att detta är en av kommunens tre viktigaste uppgifter.
4 / 11
Det är viktigt att erbjuda alla invånare likvärdiga möjligheter till kulturverksamhet.
Kultur tillhör alla, och jämlikhet stärker gemenskapens välmående. Dock kan praktiska hinder, såsom plats eller brist på resurser, försvåra dess genomförande.
5 / 11
Kommunen ska införa eller utveckla kommuninvånarnas möjligheter att påverka hur kommunen använder kommunens pengar genom så kallad deltagande budgetering.
Deltagande budgetering kan bidra till att resurser fördelas bättre utifrån invånarnas behov och ge värdefull information som stöd för beslutsfattandet. I Helsingfors används detta redan, men jag vill vidareutveckla processen genom att öka transparensen och tydligare kommunicera till helsingforsarna varför vissa förslag genomförs och andra inte. Det är dock viktigt att komma ihåg att deltagande budgetering inte kan ersätta det politiska beslutsfattandet, eftersom kommunen har ansvar för sin ekonomi som helhet. Även om alla önskemål inte alltid kan förverkligas är deltagande budgetering ett viktigt sätt att öka medborgarnas delaktighet, och dess utveckling bör fortsätta.
6 / 11
Kommunen ska satsa på kollektivtrafik.
Staden bör satsa på kollektivtrafiken – och ett effektivt sätt vore att göra den avgiftsfri. Höjningarna av biljettpriserna i Helsingfors går emot våra klimatmål, eftersom de inte uppmuntrar människor att lämna bilen hemma. Avgiftsfri kollektivtrafik däremot minskar utsläppen, stödjer låginkomsttagare och ökar stadens attraktivitet – vilket redan har visat sig i Tallinn och andra europeiska städer där detta har införts. Dessutom skulle man spara in på kostnader för biljettsystem och kontrollverksamhet. Helsingfors borde inleda en försöksperiod och undersöka finansieringsmöjligheter – detta kan vara ett steg mot en mer hållbar och fungerande stadstrafik.
7 / 11
Det ska vara möjligt att vara invånare i mer än en kommun genom till exempel digitalt kommuninvånarskap.
Tanken på digitalt medborgarskap i en kommun är intressant och skulle kunna gynna många, såsom distansarbetare och personer med boende på flera platser. Dock skulle genomförandet kräva noggrann reglering för att exempelvis beskattning, rösträtt och finansiering av tjänster ska kunna organiseras rättvist. Kanske skulle en delvis digital kommunal tillhörighet, där vissa rättigheter kan delas mellan flera kommuner, kunna vara en fungerande kompromiss.
8 / 11
Kommunen ska bättre möjliggöra utbyggnaden av förnybar energi, såsom solkraft och vindkraft.
Kommunen bör främja användningen av förnybar energi men samtidigt säkerställa att projekten genomförs med hänsyn till både miljön och invånarnas synpunkter. I Helsingfors innebär detta exempelvis att staden bör fortsätta investera i solenergi för sina byggnader, såsom skolor och offentliga lokaler, samt underlätta för invånare och företag att få tillgång till solenergilösningar, exempelvis genom planläggning och stödåtgärder. När det gäller vindkraft är jag något försiktig, då Helsingfors geografiska läge medför utmaningar, men utvecklingen av havsbaserad vindkraft kan vara en möjlig lösning. Samtidigt är det viktigt att beakta energiprojektens påverkan på stadsbilden, den biologiska mångfalden och invånarnas livsmiljö.
9 / 11
Kommunen ska blanda fler boendeformer än i dagens läge när man planlägger.
Bostadsbyggandet i Helsingfors är relativt mångsidigt, men det finns fortfarande utmaningar. En vanlig problematik i planeringen är alltför hög täthet eller bebyggelse på bekostnad av grönområden, såsom Djurbergsparken i Haga. Dessutom borde planläggningen vara mer flexibel för att möjliggöra utveckling av områden i takt med förändrade behov. Till exempel har industriområdet i Smedjebacka länge haft tomma industribyggnader som inte får hyresgäster – området skulle kunna omplaneras för bostadsbyggande och utnyttjas mer effektivt. Även Björnsö har lämnats outvecklat, trots att det erbjuder möjligheter för exempelvis naturvänligt småhus- eller townhouse-bebyggelse. En mer flexibel planläggning skulle stödja utvecklingen av områden och säkerställa att bostadsbyggandet motsvarar både nuvarande och framtida behov.
10 / 11
Kommunen ska införa anonym rekrytering.
Anonym rekrytering kan vara ett användbart verktyg för att främja jämlikhet, men dess effektivitet beror på arbetsuppgiftens karaktär och de övriga stegen i rekryteringsprocessen. Det är viktigt att bedöma vilka typer av tjänster det lämpar sig bäst för och att kombinera det med andra metoder, såsom utbildning av rekryterare och tydliga, objektiva urvalskriterier.
11 / 11