Petra
Lind
Askola
"För en smidig, trygg och hållbar vardag - även på glesbygden. "
Jag är bosatt i Askola sedan fem år och en glad förespråkare för livet på landet, nära stan.
Till utbildningen är jag filosofie magister med en tjugoårig bakgrund som tidningsjournalist och har ett brett intresse för samhället på stort. Reporterjobbet har gett förtrogenhet med regionen och med lika stor behållning har jag skrivit om stora politiska linjedragningar som om de vackraste julsångerna med Katri Helena i Askola kyrka.
Numera jobbar med företagskommunikation och sysslar med politik och frivilligarbete på fritiden. Jag är nyfiken, vetgirig och frågvis och tar reda på det jag inte vet.
Jag vill påverka lokalsamhället i positiv riktning, i gott samarbete med kommunens tjänstemän, med övriga förtroendevalda och naturligtvis med kommuninvånarna själva. Ett förtroendeuppdrag som jag skattar högt är det som medlem i Askola-Areenas styrelse.
Jag är idrottsfrälst, en inbiten kultur- och litteraturvän och kanske viktigast av allt: jag är moccarutsbakande basketjuniormamma och flitig rastare av min hjärtegoda golden retriever.
Jag ställde upp i kommunalvalet 2021 och blev SFP:s första invalda representant någonsin i Askola. Det har varit en glädje att uppleva vilket positivt bemötande jag fått! Jag är även tacksam över att ha fått Askolabornas förtroende i frågor som rör välfärdsområdet.
Jag ställer också upp i välfärdsområdesvalet
Besök profilsidanViktiga politiska frågor
Välmående invånare
En smidig vardag ska vara möjlig för alla Askolabor, även för dem som bor utanför tätorten. I vår kommun ska man kunna bo, jobba, må bra, trivas och ha hobbyer, leva tryggt och njuta av naturen.
Jag vill jobba för att skola, butik, bibliotek, vårdcentral, serviceboende och övriga bastjänstern också i fortsättningen finns på rimligt avstånd från kommuninvånarna. När basen är i skick är det lätt att må bra.
Kommunens färska välmåenderapport visar att många Askolabor glädjande nog mår bra, men att till exempel barn och unga är grupp som rör på sig mindre, har dämpat framtidshopp och som mår psykiskt sämre. Det här måste vi ta tag i å det snaraste.
Ensamma äldre är en annan grupp som vi måste fokusera på. Tupatuki-projektet har visat sig vara värdefullt och vi behöver mer satsning av den typen. Det behöver inte alltid vara stora gester eller kosta mycket för att lindra ens en äldres ensamhet.
I Askola behöver vi en aktiv och mångfacetterad kommunpolitik där det fattas långsiktiga beslut på en sund ekonomisk bas - alltid genom att sätta invånarnas bästa och välmående i första rummet.
Barn, unga och familjer
Att satsa på barn, unga och familjer är samtidigt en satsning på kommunens framtid och fortlevnad. Vi vill hålla kvar våra invånare i Askola och vi vill att de ska trivas i sin hemkommun.
Under de senaste fyra åren har vi fattat många beslut där vardagen för barnen och deras familjer blivit bättre. Vi har bland annat rustat upp lekparker och näridrottsplatser, vi har sänkt kilometergränsen för skolskjutsar för lågstadielever, vi har byggt lättrafikleder för att öka på trafiksäkerheten och vi har ordnat både rap-konsert och fått besök av en renommerad stråkorkester.
Vi har också jobbat för att skolan ska kännas som en trygg plats att gå till och satsat på vuxen närvaro också på ungas fritid. Rörliga ungdomsarbetare i Linkku-bussi var en satsning som borde få fortsättning - ungdomsarbetarna ska finnas där de unga finns, även ut i de mindre bysamhällena.
Nyligen fattade vi också beslut om att äntligen bygga en gymnastiksal för eleverna i Monninkylän koulu - en sal som också övriga kommuninvånarna kan gymnastisera i eller använda som mötesplats kvällstid.
Vi har också storsatsat på bygget av ett nytt gymnasium som står klart till hösten. Gymnasiet med företagsinrikting är en satsning på ungas utbildningsmöjligheter i hemkommunen och ett sätt att skapa synergier med vårt företagstäta Askola.
Kultur och fritid
Det satsas glädjande mycket på kultur i Askola. Det finns konsertkvällar, berättarträffar, utställningar och inte att förglömma att vi sedan januari har ett bibliotek med meröppet - det gör bibliotekets samlingar tillgängliga för betydligt fler Askolabor. Kultur i olika former sätter guldkant på tillvaron och till exempel att sjunga tillsammans har mätbart positiva effekter.
Askola har en fantastiskt natur som erbjuder så mycket fritidsupplevelser man kan önska sig. Däremot finns en del att förbättra i fråga om kommunens idrottsplatser.
I Monby har klara förbättringar gjorts på idrottsplanen men till exempel utebadet - en av kommunens turistattrakationer - har redan länge fått klara sig med lite lappande här och lite lappande där. Nu när simplatsen vid Takajärvi rustats upp är det kanske dags att se till att Monninkylän maauimalas bassäng sätts i skick, omklädningsrummen byggs om så det blir tillgängliga och varför inte flytta på staketet som omgärdar bassängen så det skulle bli mer plats för solbad, umgänge och kommers i kiosken.
Centerns och SFP:s fullmäktigegrupp lämnade i mars in en motion om att flytta idrottsplanen i kyrkbyn från sk. Pirtti till en plats vid skolcentret i Askola. På den gamla platsen planlägger vi centrala tomter och med pengarna från jordmassorna på området kan den nya planen byggas.
I stället för att småfixa på något som inte blir en funktionell idrottsplan kan vi få en ändamålsenlig idrottsplats och pengar över för att även satsa på att förbättra idrottsmöjligheterna i Jordansböle och Särkijärvi.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 11
Småbarnspedagogiken ska bli avgiftsfri för alla.
Småbarnspedagogiken är viktig med tanke på barnets utveckling; på dagis lär sig barnet sociala färdigheter och där sätts grunden för inlärning - något som barnet har nytta av när skolstigen börjar. Helt avgiftsfri småbarnspedagogik faller på kommunens ekonomi, men för Askola skulle det vara att klart lockbete för nya invånare om vi kunde erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik t.ex. för tre eller fyra timmar per dag.
2 / 11
Skolor bör prioritera traditionella läroböcker framom digitala läromedel.
Våra barn stirrar alldeles för mycket på skärmar utan att de dessutom skulle göra det på skoltid. Traditionella läroböcker man kan man enkelt bläddra i, gå tillbaka i, hoppa över sidor i - det går inte alls lika bra i digitala läroböcker. Dessutom kräver de att barnen har tillräckligt bra nätförbindelse också hemma. Däremot är digitalt bra som komplement, till exempel för olika slags övningar och quiz.
3 / 11
En av kommunens viktigaste uppgifter är att satsa på idrottsanläggningar samt motions- och rekreationsmöjligheter.
Motion, idrott och rekreation är viktigt för att kommuninvånarna ska må bra. Och då bör kommunen också se till att satsa på att det finns ändamålsenliga platser där kommuninvånarna kan motionera och idrotta. I Askola finns naturen runt knuten så när det gäller rekreation är det bara att ta sig för. Välmående invånare sparar dessutom kommunen reda pengar.
4 / 11
Det är viktigt att erbjuda alla invånare likvärdiga möjligheter till kulturverksamhet.
Kultursatsningar har en positiv inverkan på hur folk mår. Gemensamma kulturhobbyn eller konserter som upplevs tillsammans har ockå en social dimension som förhöjer kommuninvånarans välmående och sas. sätter gudlkant på tillvaron. På glesbygden är det särskilt viktigt att se till att kulturen även finns där folk bor, dvs. ute i byarna.
5 / 11
Kommunen ska införa eller utveckla kommuninvånarnas möjligheter att påverka hur kommunen använder kommunens pengar genom så kallad deltagande budgetering.
Det är värdefullt att kommuninvånarna får sina röster hörda. Deltagande budgetering är ett sätt för beslutsfattarna att få upp ögonen för satsningar - även små sådana - som kommuninvånarna upplever som viktiga. I Askola har vi satsat smått på deltagande budgetering, med goda resultat. Det här kunde vi göra mera av.
6 / 11
Kommunen ska satsa på kollektivtrafik.
Askola satsar redan stort på kollektivtrafik i samarbete med NTM-centralen. Det fungerar hyfast för skolelever och ungdomar, men för vuxna i arbetslivet är personbilen fortsättningsvis oumbärlig. För Askola skulle det vara viktigt att utveckla framför allt möjligeheten att röra sig kollektivt inom kommunen. Speciellt för sträckan mellan de östra byarna och kyrkbyn borde nya former av kollektivt åkande utvecklas.
7 / 11
Det ska vara möjligt att vara invånare i mer än en kommun genom till exempel digitalt kommuninvånarskap.
Askola är en populär stug-kommun och kunde dra ekonomisk nytta av digitala kommuninvånarna som har sin stadigvarande adress någon annanstans.
8 / 11
Kommunen ska bättre möjliggöra utbyggnaden av förnybar energi, såsom solkraft och vindkraft.
Det finns inga reserveringar för vindkraft i Askola i landskapsplanen så vindkraft torde inte bli aktuellt. I Lovisa byggs det flera större solkraftsparker och innan Askola eventuellt satsar på solkraft behöver vi väga in erfarenheter från andra kommuner, t.ex. från Lovisa.
9 / 11
Kommunen ska blanda fler boendeformer än i dagens läge när man planlägger.
Det finns knappt några hyresbostäder alls i Askola i nuläget och framför allt är det ont om mindre bostäder. Kommunen borde i planläggningen satsa på att planera även annat än tomter för enfamiljshus - det finns garanterat andra än familjer i behov av mycket rum som gärna skulle slå ner sina bopålar i Askola.
10 / 11
Kommunen ska införa anonym rekrytering.
Den personal som kommunen anställer ska anställas på sina meriter och utifrån sina kunskaper och sin lämplighet för en position.
11 / 11