| Namn: | Hans Snellman |
| Födelseår: | 1955 |
| Kommun/Stad: |
Karleby |
| Hemort: | Karleby |
| Titel: | Förvaltningsmagister |
| E-post: | hans.snellman@anvianet.fi |
| Tel: | 0503494638 |
https://hanssnellman.home.blog
Medlem i :
Hans
Snellman
Karleby
""Hasse är Din röst i Karlebys stadsfullmäktige och övriga beslutande organ. Hasse är erfaren, kunnig, målmedveten, samarbetsinriktad, beslutsam kandidat. Hasse är ett säkert och tryggt val. ""
Hej ! Jag heter Hans Snellman, kallas för Hasse, och kandiderar som Sfp:s kandidat i kommande kommunalval. Jag är bosatt i Kaleby, Öja. Gift med Bodil och har 3 barn och 9 barnbarn. Till professionen är jag polisbefäl och har jag under hela mitt verksamma arbetsliv jobbat inom polisväsendet. Under de sista 30 åren i tjänsten jobbade jag med olika befäls- och chefsuppgifter, varav 10 års tid som biträdande polischef .
Jag har avlagt polisbefälsexamen vid Polisyrkeshögskolan och magistersexamen i förvaltningsvetenskaper vid Tammerfors universitet.
Jag är en social person, med förmåga att lyssna. Jag vågar säga både ja och nej och vågar stå för sina åsikter. Jag är målmedveten, kreativ, omsorgsfull och har samarbetsförmåga.
Jag är en kandidat med gedigen erfarenhet av olika förvaltningsområden och långvariga förtroendeuppdrag i stadsfullmäktige, samt dess styrelse- och olika nämnduppdrag. Långvarig medlem i Möcs och Soites beslutande organ, dess fullmäktige samt dess övriga organ. Medlem i M-Ö:s lanskapsfullmäktige. Därutöver även många år medlemskap i Söfuks styrelse samt Yrkeshögskolan Centrias styrelse. Jag har lång erfarenhet även av kyrkliga förtroendeuppdrag såsom medlem av Karleby kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkoråd samt flera perioder som stiftsfullmäktigeledamot i Borgå stift. Jag har även verkat många år som delegat i Folktinget och dess styrelsemedlem samt medlem i förvaltningsutskottet. Jag är även medlem i Sfp:s organ Kristet samhällsansvar (KSA).
Jag är en person med ansvarskänsla och stort intresse för samhällsfrågor och politiskt beslutsfattande. Med nämnda erfarenheter och egenskaper ställer jag mig ödmjukt till Ert förfogande som kandidat i kommande kommunalval.
Familjen och villalivet är naturligtvis de viktigaste sakerna i mitt liv. Vi bor på villan 3-4 månader från maj till september. Jag är en praktisk person och utövar aktivt mina hobbies. Praktiskt arbete och hobbies är ett effektivt sätt att koppla av från förvaltningens och beslutsfattandets vardag.
Mina etiska rättesnören och värderingar:
Bemöt andra som du själv bli bemött.
Värderingarna är av många olika slag. För mig är bl.a. följande värderingar viktiga: rättvishet, öppenhet, ärlighet, ödmjukhet, tro, barmhärtighet, tolerans, tron på människans godhet, accepterande av andra, att glädjas över andra, värnandet av vänskapsband, att förlåta, att tacka och att ha omsorg om andra och sig själv.
Hasse = Din kandidat i valet!
Viktiga politiska frågor
Välmående invånare
En välmående befolkning och välfärd är beroende av många olika faktorer i samhället. Förutom tidigare nämnda arbete och företagande med tryggad utkomst så är bl.a utbildningen, vården, omsorgen, kulturen och idrotten och en välutbyggd infrastruktur sådana områden, som hand i hand skapar förutsättningar för välmågan på individ- och samhällsnivå.
En av de grundläggande pelarna i välmågan utgörs av en tryggad utbildning på alla nivåer, från småbarnspedagogiken till grundskolan, yrkesutbildningen och högskoleutbildningen. Invandrares utbildning bör integreras i ovan nämnda alla studiestigar så effektivt som möjligt, för att på så sätt skapa de bästa förutsättningarna för snabb och effektiv integrering i det finländska samhället.
Företagandet och arbete, studier och yrkeskompetens genererar arbetsplats, lön och skatteintäkter. Dessa i sin tur tryggar och skapar förutsättningar för välvärden för oss alla och tryggar utkomsten och uppehället inte minst för barnfamiljer, pensionärer och mindre bemedlade.
Den uppnådda välfärden och välmågan måste underhållas och vårdas. Detta sker genom effektiva förebyggande insatser och en kvalitativ individnära social-, hälso-och sjukvård samt en kundcentrerad äldreomsorg. Tidens krav på åldringsvården kräver nytänkande. Jag anser att den kan konkurrensutsättas till de delar detta kan ske på ett sätt som inte äventyrar individens rätt till kvalitativ vård. Konkurrensutsättningen bör vara baserad på en välgjord utredning och analys av ekonomiska effekter och kvalitativa konsekvenser på individnivå. Dynamiken som uppstår genom konkurrens mellan den offentliga och privata vården kommer att gynna utvecklingen. En sund samverkan mellan den offentliga och privata sektorn driver utvecklingen framåt. Detta förutsätter dock ett dynamiskt och demokratiskt samhälle med insyn och ändamålsenlig lagstiftning. Upphandling och konkurrensutsättning skall vara rättvis och beakta lokala aktörer med befintliga fastigheter och förankring i lokalsamhället.
Vi bör försvara vårt nordiska välfärdssamhälle och allas rätt till lika möjligheter. Det behövs större satsningar på utbildning, en jämlik vård och omsorg samt ett sporrande socialskydd som garanterar alla en skälig utkomst.
Den bästa skolan
Utbildning är en av de starkaste grundstenarna då det kommer till att skapa trygghet. Trygghet att gå i skolan och bli undervisad på sitt modersmål, trygghet att med tillräckliga kunskaper fortsätta studierna på andra stadiet och i yrkeshögskolor och universitet. Trygghet att veta att hjälp finns att fås i form av specialundervisning, studiehandledning, kuratorer o.s.v. under hela läroprocessen (inlärningsstigen).
För oss finlandssvenskar är svenska utbildningsenheter från småbarnspedagogiken och förskola till universitet de absolut viktigaste "svenska rummen", vår trygghet. Utan dessa har vi inte möjlighet att rekrytera svenskspråkiga till utbildningen, industrin, handeln, näringslivet, hälsovården, åldringsvården och till offentliga serviceproducenter som kommuner och staten (polisväsendet, domstolar m.m.). D.v.s. vi blir inte betjänade på vårt modersmål om inte utbildningen och rekryteringen är tryggade. Vi är helt beroende av våra svenska läroinrättningar.
Småbarnspedagogikens klasser (grupper) och grundskolans lägsta klasser bör vara en trygg och trivsam plats, där ett nära samarbetet mellan hem och skola fungerar. I grundskolan bör GRUNDERNA för fortsatta studier inläras d.v.s. eleverna skall i första hand lära sig att skriva, läsa, räkna och socialt beteende. De flesta elever klarar det bra, ja till och med bättre än bra av grundskolan och kan efter nio år fortsätta sina studier på andra stadiet. Men, enligt en Pisa rapport, har tyvärr inte 10 % av eleverna tillräckliga kunskaper i läsning, skrivning och matematik för fortsatta studier. Här bör extra resurser sättas in för att förhindra marginalisering och utanförskap ja t.o.m. redan inom småbarnspedagogiken måste den primära förebyggande insatsen göras för att stöda barn och föräldrar som har det behovet. Mycket görs på detta område och enligt en nyss publicerad rapport torde trenden ha brutits men arbetet måste fortsätta eftersom 1000-tals ungdomar ännu behöver hjälp och stöd.
SFP vill arbeta TILLSAMMANS på alla plan och det är ingen dålig devis. När det gäller utbildning och skolor i valkretsens regioner så torde vi ha mycket att vinna genom ett samarbete på andra stadiet. Norröver fungerar samarbetet med gymnasierna och yrkesskolorna alldeles utmärkt och det gagnar näringslivet och industrin i regionen. Många kurser skräddarsys enligt näringslivets önskan och behov. Inom utbildningsenheterna kunde samarbetet med folkhögskolorna intensifieras främst genom utbud av valfria kurser, fortbildning, lärarbyten o.s.v. Den fria bildningens (medborgar-, arbetar- och vuxeninstitutens och folkhögskolors) verksamhetsförutsättningar bör tryggas genom utökat samarbete. För att främja kontinuerligt lärande bör det s.k. trepartssystemet utvecklas i samråd med arbetsgivare, arbetstagare och den som behöver utbildningen genom att bredda finanseringsbasen.
Trots digitaliseringens starka framfart inom skolvärlden, så är elevernas möjligheter till närstudier (närundervisningsgaranti) av väsentlig betydelse när det gäller garanterandet av ovan nämnda trygghet för barnen och studerandena på alla nivåer.
Förutom II-stadiets utbildningar så är även samarbetet och utbildningsstigen inom yrkeshögskolorna och universiteten en viktig faktor, för att man i framtiden skall kunna tillgodose de svenska utbildningsbehoven och tillgången till arbetskraft med högskoleexamen. Möjligheter till vidareutbildning inom yrket bör utvecklas så att så många vuxna som möjligt har möjlighet att via studiestigen ta sig vidare till högskole- och universitetsstudier.
Invandrares utbildning bör integreras i ovan nämnda alla studiestigar så effektivt som möjligt, för att på så sätt skapa de bästa förutsättningarna för snabb och effektiv integrering i det Finländska samhället. De invandrare som i Finland avlagt yrkesutbildning eller högskoleutbildningen borde omgående beviljas arbets- och uppehållstillstånd om förutsättningarna i övrigt uppfylls för beviljande av dessa. Detta skulle till en del tillgodose arbetskraftsbehovet inom vissa sektorer.
Finlands framgång bygger på utbildning, forskning och kunnande. Det behöver våra ungdomar, våra vuxenstuderande och vi alla, eftersom samhället utvecklas kontinuerligt och vi är i behov av fortgående lärande.
Ekonomi & Näringsliv
En framgångsrik arbets- och näringslivspolitik med ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning förutsätter en ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik.
Endast genom en hållbar tillväxt och en hög sysselsättningsgrad så kan vårt välfärdssamhälle garanteras både nu som på lång sikt. Målet är att sysselsättningsgraden borde vara över 75 procent. Nya arbetsplatser skapas i detta nu främst i de små och medelstora företagen. Inom industrin görs som bäst omfattande planer med stora investeringar inför framtiden som i sin tur medför ökad livskraft, ökade arbetsplatser, ökade skatteintäkter och välmåga. Lagstiftningen ska stöda, inte försvåra företagande.
Beskattningen å sin sida ska sporra till företagande och arbetande. Inkomstskatten skall hållas på en nivå som sporrar till arbete och samfundsskatten skall likaså hållas på en nivå som främjar företagsamheten. Familjeföretagandet bör sporras med åtgärder som slopande av arvs-. och gåvoskatten vid generationsskiften.
Bristen på arbetskraft i framtiden kan och bör åtgärdas genom familjepolitiska beslut och åtgärder som ger unga familjer möjligheter att skaffa flera barn. Detta är dock inte tillräckligt, utan förutsätter även en ökad arbetskraftsinvandring. Särskilt behov av arbetskraft med yrkesutbildning finns inom handeln, näringslivet, jordbruket, industrin samt sjukvården. De invandrare som i Finland avlagt yrkesutbildning eller högskoleutbildningen borde omgående beviljas arbets- och uppehållstillstånd om förutsättningarna i övrigt uppfylls för beviljande av dessa. Detta skulle till en del tillgodose arbetskraftsbehovet inom vissa sektorer.
En konkret åtgärd för att höja sysselsättningen och minska på bristen på arbetskraft är att samarbetet mellan utbildningsanstalterna, arbetsgivare, privata arbetsförmedlingar och sysselsättningsnämnden skulle intensifieras för att lediga jobb och arbetssökande skulle bättre möta varandra.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Kommunens nuvarande linje för underhåll av enskilda vägar uppfyller invånarnas behov.
Stadens linje är orättvis och invånare försätts i olik ställning som skattebetalare beroende på om man bor i centrum, utanför centrum eller på landsbygden. Invånare utanför stadens centrum och på landsbygden drabbas ekonomiskt med avgifter till enskilda väglag. Initiativ om ny utredning och åtgärder lämnades in till staden på senaste fullmäktigemöte.
2 / 14
Det svenska språket har en naturlig roll och stark ställning i kommunen.
En grundlagsenlig rättighet. Inom olika förvaltningsområden bör det i beredningen och beslutsfattandet fästas särskild uppmärksamhet vid att den språkliga servicen inom olika sektorer till alla delar skall fungera på likvärdiga grunder för både svensk- som finskspråkiga invånare.
3 / 14
Kommunen behöver också i framtiden jobba aktivt för att locka till sig nya företagsetableringar och mera arbetskraft.
En framgångsrik arbets- och näringslivspolitik med ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning förutsätter en ansvarsfull, hållbar och långsiktig ekonomisk politik. Endast genom en hållbar tillväxt och en hög sysselsättningsgrad så kan vårt välfärdssamhälle garanteras både nu som på lång sikt
4 / 14
Småbarnspedagogiken ska bli avgiftsfri för alla.
Alla barn bör ha samma grundförutsättningar vad gäller utbildning oberoende av sociala situationen. Redan inom småbarnspedagogiken måste den primära förebyggande insatsen göras för att stöda barn och föräldrar som har det behovet.
5 / 14
Skolor bör prioritera traditionella läroböcker framom digitala läromedel.
Båda alternativen behövs. Digitala läromedel är i oftast snabbare och lättare tillgänglig. Böcker igen så gagnar barnens läsintresse överlag.
6 / 14
En av kommunens viktigaste uppgifter är att satsa på idrottsanläggningar samt motions- och rekreationsmöjligheter.
En välmående befolkning och välfärd är beroende av många olika faktorer i samhället. Några av dess är idrotten och motionsmöjligheterna och en välutbyggd infrastruktur för dessa, vilka skapar förutsättningar för välmågan på individ- och samhällsnivå.
7 / 14
Det är viktigt att erbjuda alla invånare likvärdiga möjligheter till kulturverksamhet.
Kulturverksamhet är en viktig del av vår identitet. Behovet av kulturutbud varier givetvis i stadens olika områden. Kulturen berikas av många frivilligas aktiviteter och aktörer och staden har en skyldighet att stöda dessa i sin verksamhet.
8 / 14
Kommunen ska införa eller utveckla kommuninvånarnas möjligheter att påverka hur kommunen använder kommunens pengar genom så kallad deltagande budgetering.
En positiv sak som bör bejakas. Förfarandet skulle medföra en ökad samverkan mellan stadens invånare och stadens beslutsfattare och en upplevelse av delaktighet och möjlighet att påverka beslutsfattandet. Från välfärdsområdet har man en positiv erfarenhet av förfarandet.
9 / 14
Kommunen ska satsa på kollektivtrafik.
Utvecklingen av stadens trafiknät, kollektivtrafik och trafikförbindelser bör utvecklas som en helhet enligt stadens trafikplan, Mellersta-Österbottens förbunds och NTM-centralens väg- och trafikplaner.
10 / 14
Det ska vara möjligt att vara invånare i mer än en kommun genom till exempel digitalt kommuninvånarskap.
Ett alternativ och ett första steg som är värt att utreda inför framtiden och eventuell introducera ifall man vill möjliggöra att vara skriven på två orter. Exempel E-kommuninvånare på ort där man har sin fritidsbostad.
11 / 14
Kommunen ska bättre möjliggöra utbyggnaden av förnybar energi, såsom solkraft och vindkraft.
Positiva miljöfrämjande alternativ som samtidigt utgör komplement för tryggande av elförsörjningen
12 / 14
Kommunen ska blanda fler boendeformer än i dagens läge när man planlägger.
Behovet av olika boendeformer bör beaktas i planeringen. Omgivningen, miljön, sociala behoven, industrins, näringslivets och jordbrukets utveckling med dess behov och stadens långsiktiga utveckling bör beaktas som en helhet i planläggningen.
13 / 14
Kommunen ska införa anonym rekrytering.
Öppenhet och genomskinlighet i beslutsfattandet är en av de viktigaste grundpelarna i ett demokratiskt samhälle.
14 / 14
Om du kunde ge en superkraft till din framtida politiska ledare, vilken skulle det vara?
Att vinna vishet är bättre än guld, att vinna insikt är mer värt än silver