
Namn: | Hans Snellman |
Födelseår: | 1955 |
Välfärdsområde: |
Mellersta Österbotten |
Hemort: | Karleby |
Titel: | Förvaltningsmagister |
E-post: | hans.snellman@anvianet.fi |
Tel: | 0503494638 |
https://hanssnellman.home.blog
Medlem i :

Hans
Snellman
Mellersta Österbotten
""Hasse är din röst i Mellersta Österbottens välfärdsområdes fullmäktige. Hasse är en erfaren, kunnig, målmedveten, samarbetsvillig beslutsam kandidat. De för mig viktiga etiska rättesnören och värderingarna är: Bemöt andra som du själv bli bemött. rättvishet, öppenhet, ärlighet, ödmjukhet och tolerans, Hasse = Din kandidat i valet""
Hej ! Jag heter Hans Snellman, kallas för Hasse, och kandiderar som Sfp:s kandidat i Mellersta Österbottens välfärdsområdesval. Jag är bosatt i Kaleby, Öja. Gift med Bodil och har 3 barn och 9 barnbarn. Till professionen är jag polisbefäl och har jag under hela mitt verksamma arbetsliv jobbat inom polisväsendet. Under de sista 30 åren i tjänsten jobbade jag med olika befäls- och chefsuppgifter, varav 10 års tid som biträdande polischef .
Jag har avlagt polisbefälsexamen vid Polisyrkeshögskolan och magistersexamen i förvaltningsvetenskaper vid Tammerfors universitet.
Jag är en social person, med förmåga att lyssna. Jag vågar säga både ja och nej och vågar stå för sina åsikter. Jag är målmedveten, kreativ, omsorgsfull och har samarbetsförmåga.
Jag är en kandidat med gedigen erfarenhet av olika förvaltningsområden och långvariga förtroendeuppdrag i stadsfullmäktige, samt dess styrelse- och olika nämnduppdrag. Långvarig medlem i Möcs och Soites beslutande organ, dess fullmäktige samt dess övriga organ. Medlem i M-Ö:s lanskapsfullmäktige. Därutöver även många år medlemskap i Söfuks styrelse samt Yrkeshögskolan Centrias styrelse. Jag har lång erfarenhet även av kyrkliga förtroendeuppdrag såsom medlem av Karleby kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige och gemensamma kyrkoråd samt flera perioder som stiftsfullmäktigeledamot i Borgå stift. Jag har även verkat många år som delegat i Folktinget och dess styrelsemedlem samt medlem i förvaltningsutskottet. Jag är även medlem i Sfp:s organ Kristet samhällsansvar (KSA).
Jag är en person med ansvarskänsla och stort intresse för samhällsfrågor och politiskt beslutsfattande. Med nämnda erfarenheter och egenskaper ställer jag mig ödmjukt till Ert förfogande som kandidat i Mellersta Österbottens välfärdsområdesval.
Familjen och villalivet är naturligtvis de viktigaste sakerna i mitt liv. Vi bor på villan 3-4 månader från maj till september. Jag är en praktisk person och utövar aktivt mina hobbies. Praktiskt arbete och hobbies är ett effektivt sätt att koppla av från förvaltningens och beslutsfattandets vardag.
Mina etiska rättesnören och värderingar:
Bemöt andra som du själv bli bemött.
Värderingarna är av många olika slag. För mig är bl.a. följande värderingar viktiga: rättvishet, öppenhet, ärlighet, ödmjukhet, tro, barmhärtighet, tolerans, tron på människans godhet, accepterande av andra, att glädjas över andra, värnandet av vänskapsband, att förlåta, att tacka och att ha omsorg om andra och sig själv.
Hasse = Din kandidat i valet!
Viktiga politiska frågor
Ett tryggt liv
Välfärds- och rättsstaten Finland skall kunna garantera individens och medborgarnas trygghet, grundrättigheter, den språkliga servicen och landets säkerhet.
Genom en effektivisering av förebyggande åtgärder vidtagna av myndigheter, organisationer och olika aktörer så kan man på ett väsentligt sätt inom samhällets olika sektorer minimera t.o.m. hindra utslagning och utanförskap. Som följd härav kunde väsentliga inbesparingar göras inom bl.a social-, hälso- och sjukvården. Genom begränsning av tillgängligheten på alkohol och droger kunde de individuella skadeverkningarna på individens hälsa minskas.
En garanterad trygghet innebär även att såväl brand- som polisväsendet garanteras resurser så att de på ett jämlikt sätt finns tillgängliga i landet och att deras uppgifter kan skötas på vederbörligt sätt. Därtill bör även åklagar- och domstolsväsendenas resurser tillgodoses. Hela det förebyggande arbetet och samarbetet mellan de olika myndigheterna bör effektiviseras så att tex alla ärenden som gäller trygghet och säkerhet som tex grövre brott mot människors liv och hälsa skulle kunna förebyggas, de skadliga verkningarna minimeras och ärendena bli avgjorda snarast möjligt. Inom dessa och övriga tjänsteproducerande myndigheter bör även kundservicen ansikte mot ansikte kunna garanteras i framtiden.
En naturlig del av individens trygghet utgörs av att individens grundläggande fri- och rättigheter blir beaktade inom den offentliga förvaltningen och serviceområdena. Till detta hör även den språkliga servicen. För att kunna tillgodose medborgarnas grundlagsenliga rättigheter både nu och i framtiden vad gäller språk, kultur och identitet så är det en absolut nödvändighet att eftersträva att det även i framtiden skall finnas förvaltningar med svenska som förvaltningsspråk. Vid strukturella förändringar inom olika offentliga förvaltningsområden bör det i beredningen och beslutsfattandet fästas särskild uppmärksamhet vid att den språkliga servicen inom olika sektorer till alla delar skall fungera på likvärdiga grunder för både svensk- som finskspråkiga invånare.
Människor som blir äldre skall uppmuntras och ges rådgivning och stödas på ett sätt som gör det möjligt att utvecklas i sitt åldrande. Detta på ett sätt som gör det möjligt för dem att känna sig trygga och kunna bo hemma så länge som möjligt. En god nivå skall garanteras inom äldreomsorgen, hemvården och hemsjukvården. Garantipensionen bör vara av sådan storlek att det tryggar en skälig utkomst även för äldre människor.
Tryggheten i ett vidare perspektiv innebär att Finland som nation ytterligare intensifierar det nordiska och europeiska samarbetet och fungerar som en aktiv aktör på den internationella arenan. Genom nordiskt, europeiskt, transatlantisk och global nivå är vi starkare och mer framgångsrik än ett enskilt land.
Högklassig sjukvård
Verksamheten och resurserna bör anpassas till de ekonomiska ramarna. Vården skall vara kvalitativ och kostnadseffektiv. Ständiga förändringar inom social- och hälsovården förutsätter noggranna analyser av processerna både inom förvaltningen som inom den operativa verksamheten. Med ett deltagande ledarskap, där både beslutsfattare, välfärdsområdets tjänstemannaledning och personal är involverad, når man effektivitet och resultat. En värderande och uppskattad och kunnig personal utgör en strategiskt tyngdpunkt och grund för verksamheten.
Samarbete mellan välfärdsområdena bör utvecklas. De största problemen är de förvaltningsmässiga gränserna mellan välfärdsområdena, som i mångt och mycket försvårar samarbetet och en vettig användning av samhällets resurser, kompetens och sakkunskap samt tillgängligheten av tjänsterna/servicen och valfriheten för välfärdsområdenas patienter/klienter.
För att minska problemen har det på ministerienivå och i offentligheten förts diskussioner om att minska antalet välfärdsområden. Jag skulle inte nödvändigtvis se det som något negativt om regeringen beslutade att minska antalet välfärdsområden. De nuvarande tre välfärdsområdena K-P, Österbotten och E-P skulle bli ett välfärdsområde med en förvaltning, en ledning och med operativt ledningsansvar för nuvarande verksamhetsområden. Förändringen skulle medföra besparingar och öka personalresurserna på gräsrotsnivå, där behovet är uppenbart.
Tjänsterna inom primärhälsovården bör stärkas och det förebyggande arbetet prioriteras. Specialsjukvården skall bibehållas med ett starkt jourhavande centralsjukhus med dess sektorer. All sjukvårdsservice skall vara patient/individinriktad där valfriheten förverkligas mellan välfärdsområdena och de grundlagsenliga språkliga rättigheterna skall uppfyllas. Tjänsterna bör samordnas till obrutna vårdkedjor både inom primärvården och specialsjukvården.
Den stora frågan är hur vi skall finansiera åldringsvården i framtiden med en åldrande befolkning och relativt färre personer i produktivt arbete. Det kommer att fordra nytänkande på många områden. Den offentliga vården garanterar stabilitet och trygghet för såväl patienter som anställda, men utan konkurrens föreligger en risk för stagnation. Den privata sektorn för med sig mycket nytt och förutsätter en vinst på satsat kapital. Det är närliggande att anta att den privata vårdenheten väljer det mest lönsamma arbetet, så kallat plockar russinen från kakan. Men så enkelt är det ändå inte. De privata aktörerna fortbildar sina anställda och för med sig nya tankesätt och ett bemötande av sina klienter som många kan ta lärdom av. Med de utmaningar som kommer att tillta de kommande åren, behövs en sund samverkan mellan den offentliga och privata sektorn för att driva utvecklingen framåt.
Ett bra ett exempel på nytänkande är det positiva beslut som fattats av statsrådet för effektiviseringen av verksamheten. I vissa fall är det ändamålsenligt att människors besökskostnader vid privata hälsovården betalas med offentliga medel för att minska på patientköerna i den grundläggande sjukvården inom den offentliga sektorn. Åtgärden underlättar välfärdsområdenas ekonomiska börda. (statsrådets beslut gjorts redan)
Trygg äldreomsorg
Tidens krav på åldringsvården.
Den livliga diskussionen som uppstod efter att man hittade brister inom den privata åldringsvården lyfter fram mycket viktiga vårdprioriteringar i vår samtid.
Den stora frågan är hur vi skall finansiera åldringsvården i framtiden med en åldrande befolkning och relativt färre personer i produktivt arbete. Det kommer att fordra nytänkande på många områden. Det behövs fler platser för serviceboende med heldygnsomsorg inom åldringsvården, även om det ökar kostnaderna. Ett kontinuerligt och konstant behov av platser föreligger. Vi står inför det faktum att invånarna föråldras och behovet bara ökar och ökar. Problemet är så omfattande att det krävs konkreta målmedvetna beslut och åtgärder. När det gäller den språkliga servicen och tjänsterna och bristen inom serviceboende för åldringsvården, så borde brådskande diskussioner inledas mellan styrelserna i Mellersta-Österbottens och Österbottens välfärdsområden för att diskutera samverkan inom åldringsvården, -boendena och omsorgsformerna.
Det sker en ständig utveckling inom området. Inom äldrevården kan hembesök numera även ersättas med distanstjänster.
Via dessa tjänster tillgodoses även den personliga servicen med hjälp av välfärdsområdets sakkunniga. Dessa tjänster är ett bra komplement till personliga besök. Men trots allt, så är den personliga kontakten, sociala samvaron som skapar trygghet för klienter med vård och omsorgsbehov som bor hemma.
Dynamiken som uppstår genom konkurrens mellan den offentliga och privata vården kommer att gynna utvecklingen i mina ögon.
Som ett exempel kan nämnas attityden till språklig service, i detta fall svenska i en övervägande finsk miljö, när en privat aktör förmår bemöta patienterna på det språk de helst talar. Det tar inte lång tid före ryktet sprider sig och inställningen till minoritetsspråket ändrar även i de offentliga vårdenheterna.
Den offentliga vården garanterar stabilitet och trygghet för såväl patienter som anställda, men utan konkurrens föreligger en risk för stagnation.
Den privata sektorn för med sig mycket nytt och förutsätter en vinst på satsat kapital. Det är närliggande att anta att den privata vårdenheten väljer det mest lönsamma arbetet, så kallat plockar russinen från kakan. Men så enkelt är det ändå inte. De privata aktörerna fortbildar sina anställda och för med sig nya tankesätt och ett bemötande av sina klienter som många kan ta lärdom av.
Med de utmaningar som kommer att tillta de kommande åren, behövs en sund samverkan mellan den offentliga och privata sektorn för att driva utvecklingen framåt.
Detta förutsätter dock ett dynamiskt och demokratiskt samhälle med insyn och ändamålsenlig lagstiftning. Upphandling och konkurrensutsättning skall vara rättvis och beakta lokala aktörer med befintliga fastigheter och förankring i lokalsamhället.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 13
Digitala och mobila tjänster är också närservice.
Via dessa tjänster tillgodoses även den personliga servicen med hjälp av välfärdsområdets sakkunniga. Dessa tjänster är ett bra komplement till personliga besök vid betjäningspunkterna.
2 / 13
Det är viktigt att Soites personal kan betjäna också på svenska, även om endast ca 9% befolkningen är svenskspråkig.
Enligt grundlagens, språklagens och övriga regelverks stadganden en medborgerlig rättighet som måste garanteras under alla omständigheter
3 / 13
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Effektiviserar servicen och gör tillgängligheten smidigare
4 / 13
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Snabba effektiva förebyggande åtgärder medför att behovet av övriga vård minskar och kostnaderna minimeras
5 / 13
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Skapar trygghet för patienten och kvaliteten i vården ökar samtidigt som processerna blir snabbare.
6 / 13
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Vid skriande läkarbrist så måste hyrläkare kunna vara ett alternativ. Med en lyckad rekrytering eftersträvas en minimering av antalet hyrläkare.
7 / 13
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Det konkreta behovet av platser och lokaliteter är avgörande vid beslutsfattandet.
8 / 13
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Ett alternativ bland många andra
9 / 13
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Ja, om inga övriga alternativa lösningar är tillgängliga för uppnående av kostnadseffektivitet och kvalitet i vården
10 / 13
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Resurserna skall anpassas enligt konstaterade behov. Helhetsbedömningen av behoven och prioriteringen avgörande när resurser fördelas till olika sektorer
11 / 13
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Alla människor har lika värde och bör få vård när så behövs
12 / 13
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
I nuvarande grundutbildningar, yrkesutbildningar och arbetsplatsutbildningar ingår ju redan dessa områden och är en självklarhet.
13 / 13
Om du kunde ge en superkraft till din framtida politiska ledare, vilken skulle det vara?
Att vinna vishet är bättre än guld, att vinna insikt är mer värt än silver.