| Namn: | Wiveka Kauppila |
| Födelseår: | 1958 |
| Välfärdsområde: |
Egentliga Finland |
| Hemort: | Nådendal |
| Titel: | Sjukskötare, Pol.Mag |
| E-post: | wivekakauppila@icloud.com |
Medlem i :
Wiveka
Kauppila
Egentliga Finland
"Tillsammans – för en hållbar och jämlik social- och hälsovård för alla "
Jag är 67 år, gift och stolt mamma till tre barn och farmor/mormor till tre underbara barnbarn.
Jag har tillbringat hela mitt vuxna liv i social- och hälsovården, från min tid som sjukskötare på barn och ungdomskliniken till rollen som vårdchef och förvaltningsöverskötare för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Genom åren har jag målmedvetet arbetat med att förbättra välfärden för barn, unga och familjer och jag har varit aktiv inom utvecklingen av välfärdsområdena både lokalt och nationellt.
Nu som pensionär ser jag flera gemensamma nämnare mellan den åldrande befolkningen och barn och unga. Jag fungerar som ordförande i Finlands svenska pensionärsförbunds intressebevakningskommitté för att aktivt kunna bevaka och styra utvecklingen av den äldre befolkningens rättigheter. Genom flera olika förtroendeuppdrag har jag alltid haft ett särskilt fokus på att skapa ett samhälle där alla, oavsett ålder eller bakgrund, har möjlighet att leva ett innehållsrikt och värdigt liv.
Språkets betydelse i vården har alltid haft en speciell ställning i mitt arbete. Som förvaltningsöverskötare och senare som specialsakkunnig inom Varha, har jag varit med om att utveckla språkprogram som stärker och möjliggör våra kunders rättigheter och tillgång till service på sitt modersmål. Språkprogrammen fungerar dessutom som kunskapsförmedlare till att öka förståelsen och fördelarna med ett tvåspråkigt Finland.
Med min bakgrund som sjukskötare på barn och ungdomsintensiven, vårdchef och kvalitetsutvecklare vill jag aktivt arbeta för ett välfärdssystem som är kvalitativt, ekonomiskt hållbart men samtidigt rättvist och tillgängligt för alla. Jag drivs av en vision om en framtid där vi tillsammans bygger ett samhälle där ingen lämnas utanför.
Viktiga politiska frågor
Högklassig sjukvård
Finland har en högklassig sjukvård och det är på vårt ansvar att trygga att den även är det i fortsättningen. Vårdstigarna och vårdprocesserna måste vara hållbara och kvalitativa från den förebyggande, den primära till den specialiserade vården. Vi måste satsa på personalens kunnande och välbefinnande. Vi måste forska och utveckla vården kontinuerligt. Idka samarbete över gränserna båda nationellt och internationellt. Patienten står alltid i fokus och vi är lyhörda för hens behov.
Trygg äldreomsorg
Vår befolkning åldras och har rätt till ett innehållsrikt och tryggt liv och bör inte behandlas som en homogen grupp utan som individer med olika behov beroende på den livssituation hen befinner sig i. Ekonomisk trygghet, tryggt boende och ett fungerande socialt nätverk är allas grundrättighet.
Välmående barn, unga och familjer
I våra barn och unga ligger Finlands framtid. Vi är skyldiga att upprätthålla ett fungerande system som stöder familjer och deras rättigheter till dagvård, skola och utbildning. Tjänster med låg tröskel ska vara lättillgängliga och barn och ungdom med specialbehov ska ha möjlighet till ytterligare stöd. Arbete som hindrar utanförskap och mobbning måste stödas. Kunskap i hur familjer kan balansera positiva och negativa känslor, hur man känner tillfredsställelse med livet och har goda sociala relationer måste läras ut och prioriteras.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Kaskisbackens vårdcentral (f.d. Åbolands sjukhus) behövs?
Vi behöver en tvåspråkig vårdcentral som kan ge högklassig vård på svenska i Åbo och för Åbos kranskommuner
2 / 14
Varha borde höja de anställdas språkbrukstillägg (det svenska språket)?
Språkbrukstilläggen borde indelas i tre olika nivåer, utgående från hur stort ansvar och hurdan uppgift vederbörande har. Språkambassadörerna borde få en tillräcklig kompensation för sitt arbete.
3 / 14
Varha bör satsa mer på den professionella brandkåren än den frivilliga?
Den professionella brandkåren behöver tillräckligt med medel för att kunna leda och styra den frivilliga, men den frivilliga är en förutsättning för ett heltäckande och fungerande räddningsverk
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Hälsobussar ger en möjlighet att nå befolkningen också i glesbygden som annars kan vara svår att bemanna. Distansmottagningar är en utmärkt möjlighet för många att nå servicegivaren snabbare. Möjlighet till fysiska möten måste ändå alltid finnas.
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Helheten är viktigast. Medlen ska distribueras så att önskade mål uppnås. Data-analys och konsekvensbedömning krävs och uppföljning av gjorda åtgärder. Alla delarna i processen har betydelse och växelverkar sinsemellan.
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Egenläkarsystemet är ett beprövat koncept som gynnar patienten och som är kostnadseffektivt. Vi måste skapa en uppskattande och attraktiv arbetsmiljö som förhindrar läkaromsättningen.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
I vissa motiverade fall kan hyrläkare vara den enda möjligheten till att kunna ge behövlig service. I längden är hyrläkarverksamheten inte hållbar.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Det måste finnas tillräckligt med platser för att akut ta emot familjer akut. Det fortsatta arbetet med individuella vårdstigar för att kunna garantera att våldet upphör är viktiga.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Servicesedlar är ett alternativ som ger kunden möjlighet att välja och som kan förkorta kösituationen för kunden. Om det finns alternativa lösningar och processerna fungerar bildas det inte kö.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
En kvalitativ vård är det viktigaste och sparar både pengar och lidande. En närservicepunkt med kontaktnät måste finnas, likaså fungerande ambulans och taxi dygnet runt. Här måste lokala omständigheter beaktas och verksamheten planeras som en egen helhet som främjar behovet på plats och ställe.
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Helheten bör beaktas - alla serviceformer är viktiga och endast en kan inte prioriteras.
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Hör till de mänskliga rättigheterna! Alla har rätt till vård.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
Ingen bör diskrimineras på grund av kön, språk eller kultur och kännedom om dessa behövs.
14 / 14
Om du kunde ge en superkraft till din framtida politiska ledare, vilken skulle det vara?
Jag hoppas att alla beslutsfattare har visdom, är lyhörda och göra sina beslut som är välmotiverade och utgår från mänskan, patienten, klienten.