| Namn: | Peetu Luiro |
| Födelseår: | 1997 |
| Välfärdsområde: |
Västra Nyland |
| Hemort: | Esbo |
| Titel: | HHJ - Godkänd styrelsemedlem; Projektledare |
| E-post: | peetu@peetuluiro.fi |
Medlem i :
Peetu
Luiro
Västra Nyland
"Effektivare förtvaltning"
En administrativ expert som har rotat sig i Esbo, med ett hjärta som klappar för effektiv administration.
Jag tror på en liten och smidig offentlig sektor, säkerhet och omfattande individens friheter.
Till min utbildning är jag Godkänd styrelsemedlem och har dessutom studerat internationell handel. Jag arbetar som projektledare inom försäljning på ett aktiebolag i Esbo.
Jag har bred erfarenhet av administration på organisationsnivå, inom offentliga organisationer, aktiebolag och stiftelser. Tidigare har jag varit verksam i Mellersta Finland, bland annat i styrelsen för JAMK Oy, styrelsen för KOAS Sr och som ordförande för fullmäktige i JAMKO. Nu erbjuder jag mina färdigheter för att effektivisera administrationen till förmån för invånarna i Västra Nylands välfärdsområde.
Viktiga politiska frågor
Välmående barn, unga och familjer
Den mest föraktade tjänstepaketet som har överförts till välfärdsområdet är barnskyddet. För närvarande fungerar det bäst när barnet redan har tagits i vård. Vi måste satsa på förebyggande barnskyddsarbete för att ingen ska falla utanför samhället.
Tillgänglig hälsovård
Varje ort måste ha möjlighet att få tillgång till god grundsjukvård med så kort väntetid som möjligt. Återuppringningar får inte ta veckor, och vi kan inte stänga ned nattjourerna.
Mental hälsa
Psykiska hälsoproblem skickar alldeles för många unga vuxna i förtidspension. Så här kan det inte fortsätta.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Ambulansservicen bör få mer resurser så att antalet ambulanser ute i regionen snarare ökar än minskar
Oavsett om tjänsteleverantören är en offentlig eller privat aktör.
2 / 14
Servicen ska bibehållas på de regionala närsjukhusen i Raseborg och Lojo
De är viktiga centra, och det är omänskligt att åka ända från Raseborg till exempelvis Esbo för behandling.
3 / 14
Västra Nylands välfärdsområde bör satsa mer resurser på språktillägg för att sporra personalen att ge service på svenska
Lagen kräver att tjänster erbjuds på båda officiella språken, och det är sorgligt om dessa rättigheter inte uppfylls även på tvåspråkiga områden.
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Alla sätt som för tjänster och vård närmare sina kunder är bra sätt.
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Jag ser inte systemet med egen läkare som särskilt bra. Vad händer om man inte kommer överens med läkaren, eller vet att en annan läkare skulle vara bättre? Jag vill inte att patienten fastnar med en läkare som inte passar för dem. Undantaget skulle givetvis vara om patienten faktiskt kan välja sin läkare själv. I så fall skulle kontinuitet i vården med samma läkare definitivt vara en bra idé. Men jag tror inte att i det regelstyrda Finland skulle en patient kunna välja sin läkare inom den offentliga vården.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Det finns också en plats för hyrtjänster, men som utgångspunkt bör vi ändå sträva efter att välfärdsområdet har egen personal. Vi måste också komma ihåg de geografiska skillnaderna; en lösning passar inte alla välfärdsområden, precis som samma keps inte passar både en melon och en apelsin.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Enligt min åsikt är det mest effektiva sättet att minska köerna inom överbelastade hälso- och socialtjänster genom vårdtjänstbevis, som säkerställer rätt typ av vård för varje individs specifika situation. Valfrihet och mänsklighet måste vara utgångspunkterna för vården.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Det är vettigt att centralisera vissa specialiserade hälso- och sjukvårdstjänster, men primärvården bör förbli så nära alla som möjligt.
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Papperslösa personer har redan rätt till akutvård och nödvändig icke-akutvård. Jag skulle inte ändra det nuvarande systemet.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
Jag har förstått att alternativa relationsformer och livsstilar inte alltid förstås eller accepteras inom hälso- och sjukvården.
14 / 14