| Obunden | |
| Namn: | Maria Ekman |
| Födelseår: | 1969 |
| Välfärdsområde: |
Västra Nyland |
| Hemort: | Grankulla |
| Titel: | Expert, koluminst, faktaboksförfattare och PM |
| E-post: | maria@mariaekmankolari.com |
| Tel: | 0400577965 |
Maria
Ekman
Västra Nyland
"Jag är upprörd! Min motivation är de egna erfarenheterna där merparten av kontakterna med den offentliga hälsovården har resulterat i otaliga feldiagnoser och vanvård. "
Jag är 55 år och frånskild. Bor i Grankulla tillsammans med min hund parsonrusselterriern Zorro som agerar både som PT (=parsonal trainer), mentor och coach. Jobbar med antikviteter och konst, skriver böcker och kolumner samt besöker ofta min sjuka mamma på hennes vårdhem. Är aktiv i några föreningar inom kultur och ordförande för De Sjukas Väl i huvudstadsregionen rf. På fritiden gäller agility, hydrohex i simhallen samt att förbättra världen i goda vänners lag. Till min utbildning är jag Politices Magister från Helsingfors Universitet.
Viktiga politiska frågor
Tillgänglig hälsovård
För svårt att nå vården, för svårt att få rätt diagnos och effektiv vård. Tycker de 5.600 eurona alla finländare betalade ifjol genom sina skatter till hälsovården, borde räcka till att ta hand om alla som behöver vård. Det är för svårt att få tider till vården, bokning på nätet borde vara möjligt. För dem som inte klarar sig i den digitala världen borde det vara möjligt att nå vården på ett gammaldags sätt. Patienterna bollas också ofta mellan vårdluckor utan helhetssyn. Den första läkaren som patienten möter borde se över helheten och vidta åtgärder. Det är också svårt att få vård eget modersmål - detta kan äventyra patientsäkerheten. Läkarna och skötarna får inte i detta nu koncentrera sig på sina patienter utan gör en hel del administrativ rapportering. För kanslifunktionerna behöver man inte vara akademiskt utbildad. Vårdpersonalen skall koncentrera sig på att sköta patienterna. Administrationen har dessutom vuxit på bekostnad av vårdpersonalen. Är vi verkligen betjänta av så mycket statistik?
Ett tryggt liv
Samhället skall ta hand om dem som är i svagare ställning - ingen skall behöva vara rädd över att inte få vård, omsorg eller hjälp.
Trygg äldreomsorg
Antal vårdplatser stämmer inte överens med behovet. När behov föreligger bör dygnetruntvård ordnas relativt snabbt. Ingen åldring skall behöva åka skytteltrafik till akuten och ha dåligt samvete för att belasta den då de egentligen borde omhändertas av hemvården. Rehabilitering skall inte dras in utan tvärtom ökas för att äldre kunde bo längre i sina hem i en trygg tillvaro. Detta kunde också minska akutvårdssituationen. Mera resurser behövs!
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Ambulansservicen bör få mer resurser så att antalet ambulanser ute i regionen snarare ökar än minskar
Ifall akutvården är långt borta är detta enda möjligheten att skapa trygghet för dem som bor långtifrån sjukhusen.
2 / 14
Servicen ska bibehållas på de regionala närsjukhusen i Raseborg och Lojo
Det skall vara skäliga avstånd till vårdenheter.
3 / 14
Västra Nylands välfärdsområde bör satsa mer resurser på språktillägg för att sporra personalen att ge service på svenska
Språkbistring ökar risk för feldiagnoser och vanvård samt utgör en alltför stor stressfaktor för svenskspråkiga klienter.
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
På något vis måste trycket mot (dyraste) akutvården minskas. Förebyggande hälsovård är i det långa loppet mest kostnadseffektivt...men innan det är på plats måste förändringen ske gradvis. Ingen får bli utanför den vård och omsorg de behöver.
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Kontinuitet minskar många kostnader. Ifall man kan sköta det mesta med en människa blir det effektivt.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Dyra hyrläkare utan juridiskt ansvar är ingen ideallösning. Men för att hålla vårdenheterna igång som t.ex en operationssal. Om det inte finns en anestesiläkare att tillgå kan operationssalarna och hela vårdkedjan gå på tomgång. Det har vi inte råd med utan då måste man få tag på en hyrläkare.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Det bör finnas möjlighet att komma till ett skyddshem ifall livssituationen det kräver. Man borde dock försöka förebygga våld i hemmen på andra och mjukare sätt.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Vårdsedlar skall användas för akuta fall. Ifall en patient tvingas vara på långa sjukledigheter i långa tider istället för att jobba och generera skatteinkomster så skall servissedlar delas ut.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Gäller specialsjukvården! Bashälsovården skall dock vara tillgänglig möjligast lätt.
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Särskilt ifall vårdenheterna befinner sig på ett stort geografiskt område behöver detta ses över med eftertanke.
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Alla skall få akutvård och de som bidrar till samhället skall också få icke-brådskande vård.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
14 / 14