Mårten
Johansson

Behovet av ambulanser är beroende av befolkningsstrukturen och arbetsfördelningen inom akutsjukvården och prehospitalvård. Alla invånare måste känna att de snabbt får hjälp i nödsituationer. Resurserna ska riktas så att ambulansen kommer fram i tid också i glesbygden. Traumapatienter har redan i många år körts direkt till Helsingfors, men koncentrationen av akutvården har skapat ett nytt ambulansrally mellan Raseborgs sjukhus och Lojosjukhus/Jorv sjukhus. Också behovet av icke brådskande transporter ökar ju mer vården koncentreras. Vi bör arbeta för att den sjukhusbaserade hemvården (hemsjukhus) fungerar i regionen och att ambulanserna också i fortsättningen kan ge intravenösa läkemedel, antibiotika och blodtransfusioner hemma hos patienten.

Det är viktigt att bygga upp en arbetsfördelning mellan välfärdsområdet och HNS inom de regionala sjukhusen som håller på längre sikt och motsvarar befolkningens behov. Raseborgs sjukhus bör utvecklas till en vårdcentral med specialsjukvård som kan diagnostisera patienter (lab, röntgen), med specialistmottagningar några gånger i veckan/månaden och vård för patienter med flera besök i veckan (dialys, cancerbehandling).

En del av personalen kommer att tala finska också i framtiden, men de bör sporras att ge service på svenska i likhet med personalen vid Nylands Brigad.

Hemsjukhusvården bör finnas kvar och utvecklas. Det finns säkert en viss potential för hälsobussar/bilar. Det har visat sig att skärgårdsläkarens besök i Bromarv hamn på lördagar i juli är populära (vaccineringar mm.). HNS mammografibuss är redan en etablerad form av hälsobuss.

Över hälften av hälsan beror på levnadsvanor och här har kommunerna en viktig uppgift. Förebyggande hälsobesök och vaccineringar är också viktiga.

Håller med, men insatsen bör riktas på att ge vårdkontinuitet åt den äldre befolkningen och patienter som har långa vårdepisoder, diabetes, högt blodtryck, njursvikt. Bättre kontinuitet i vården bör också förbättras inom äldreomsorgen.

Mycket bör och kan göras för att välfärdsområdets personal ska trivas och stanna kvar. Det är inte realistiskt att helt klara sig utan hyrläkare.

Kapaciteten måste anpassas till behovet. Folk skall inte behöva vara utsatta för våld av närstående, inte heller av andra i omgivningen.

Det är en möjlighet, men i första hand ska den egna basservicen tryggas. Inom tandvården och vissa terapier är det redan vanligt med servicesedlar.

Många kirurgiska ingrepp inom specialistsjukvården har redan koncentrerats (proteskirurgi, traumavård, förlossningar). För- och nackdelarna bör dock vägas mot ökade transportkostnader och ökade kostnader för patienten (resor som Kela eller patienten betalar). En alltför långtgående koncentration riskerar att göra arbetet vid regionsjukhus ointressant för specialister varvid det blir omöjligt att upprätthålla specialistkonsultationer. Det hände senast vid årsskiftet vid Raseborgs sjukhus.

Den frivilliga räddningsverksamheten FBK bör behandlas på lika grunder som det professionella när det gäller utrymmen och investeringar. FBK:arna gör 100-tals timmar frivilligt arbete varje år och ska ha rätt till tidsenliga verksamhetsutrymmen.

.Jag tror vi måste precisera vad rätten gäller, men rätten till primär och akutvården måste tryggas.

Jag tror det var ett misstag att slå ihop all social- och hälsovård i en organisation, bara för att det inte fanns tillräckligt läkartjänster och för att vårdbehovet ökar till följd av att befolkningen åldras Finland. Men gjort är gjort och vår uppgift är att korrigera efter hand.