| Obunden | |
| Namn: | Mika Lankinen |
| Födelseår: | 1976 |
| Välfärdsområde: |
Egentliga Finland |
| Hemort: | S:t Karins |
| Titel: | Räddninstjänst, Utvecklingschef |
| E-post: | 2025ehdokas.mikalankinen@gmail.com |
Mika
Lankinen
Egentliga Finland
"Riktade och heltäckande tjänster för alla, ekonomiskt."
Politik är ett nytt partnerskap för mig och jag har kanske till och med medvetet undvikit det lite fram till nu.
Jag ser inte politik som en idé där man måste inta en stark ståndpunkt, men jag vill att vi ska ha en gemensam idé om riktade och omfattande tjänster som vi har råd med. Utan att lämna någon utanför.
Som far till två tvåspråkiga barn känner jag väl till småbarnsföräldrars sömnlösa nätter, brådskande dagar samtidigt som behoven hos de åldrande släktingarna växer.
Jag har jobbat inom rädningsbranchen i oliko positioner sedan 1999.
Viktiga politiska frågor
Ett tryggt liv
En halvering av antalet bränder till 2030 är ett ambitiöst mål i regeringsprogrammet och för att nå dit behöver räddningstjänsten stöd av andra aktörer inom välfärdsområdet.
I takt med att befolkningen åldras och bor kvar hemma längre ökar risken för bränder när funktionsförmågan försämras. Personer som besöker äldre, både anhöriga och välfärdsarbetare, har en nyckelroll i att övervaka säkerheten i hemmet och förebygga olyckor.
Räddningstjänsten kan öka säkerhetskommunikationen och utbildningen för personal som besöker äldre och på så sätt förebygga olyckor.
En god beredskap från räddningstjänstens sida kan dock inte förhindra att bränder uppstår, utan endast begränsa skadornas omfattning och minska antalet personskador.
För en säker och brandfri vardag och ett säkert liv krävs mer samarbete och effektiv samverkan, där alla arbetar tillsammans.
Välmående barn, unga och familjer
Förebyggande av utslagning hjälper i alla skeden av livet. Det hjälpbehov som identifieras i ung ålder och som tillgodoses i tid kommer att vara ett stöd under hela livet.
Utanförskap kan förebyggas genom att öka känslan av delaktighet, anställningsbarhet, socialt skydd och grundläggande tjänster.
För att förebygga utslagning krävs ett bra och effektivt samarbete mellan många olika aktörer, även utanför välfärdsområdet.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Kaskisbackens vårdcentral (f.d. Åbolands sjukhus) behövs?
Det är en utmaning att rekrytera tvåspråkig personal för att säkerställa personalens språkkompetens när tvåspråkiga tjänster är centraliserade till samma adress.
2 / 14
Varha borde höja de anställdas språkbrukstillägg (det svenska språket)?
Språktillägget skulle öka personalens motivation att använda svenska.
3 / 14
Varha bör satsa mer på den professionella brandkåren än den frivilliga?
Verksamhetsmiljön har vuxit snabbare än servicenätet. Den lagstadgade responstiden på 6 minuter i riskområden med första risk uppfylls inte av den frivilliga brandkåren, utan kräver en fast tjänst. Nya stationer kommer också att kräva ytterligare personal.
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Detta kommer att ge tjänster som är anpassningsbara till en föränderlig miljö, utan behov av dyra lokaler.
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Det måste vara möjligt att beräkna den ekonomiska effektiviteten objektivt, så att man vet de verkliga kostnadsbesparingarna för en hyrd läkare jämfört med en officiell läkare.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Förebyggande åtgärder skulle vara det viktigaste, så att det inte ens skulle finnas köer till behandling, som skulle behöva avlastas med servicekuponger.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Den rättsliga kapaciteten att agera måste garanteras i en föränderlig och utvecklande värld.
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Behovet av medicinsk vård och hur brådskande det är ska bedömas av en professionell person. Brådskande behandlingar kan skjutas upp under en begränsad tid om det inte har någon inverkan på hälsotillståndet.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
14 / 14