Ulrika
Krook
Västra Nyland
"Fungerande välfärdstjänster görs tillsammans"
Hej!
Jag heter Ulrika Krook och är jurist specialiserad på social- och hälsovård, mänskliga rättigheter och förvaltning. Jag undervisar i rättsvetenskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan inom områden som rör barns rättigheter, äldres service, hälsovård, social service och välfärdsområden. Därtill håller jag utbildningar för personal inom social- och hälsovården, småbarnspedagogik och skola. Jag deltog som sakkunnig i beredningen av Västra Nylands välfärdsområde.
En fungerande socialservice och primärvård är grunden för vårt välfärdssamhälle. Vi behöver pålitlig service när vi får barn, olyckan är framme, du själv eller en familjemedlem blir sjuk eller har en funktionsnedsättning. Idag är detta inte verkligheten. Därför behöver vi beslutsfattare som förstår lagar, förvaltning och likheter samt skillnader mellan hälso- och sjukvård och socialservice.
Jag är aktiv i social- och hälsovårdsorganisationer och vice ordförande för förbundet Hem och Skola. Genom att samarbeta med förbund och föreningar kan vi utnyttja den kompetens som redan finns för att utveckla och garantera tillgången till svenskspråkiga tjänster – det är också ekonomiskt fördelaktigt.
Som engagerad förälder vill jag satsa på förebyggande insatser och elevvård, med fler kuratorer och psykologer i skolorna. I barnrådgivningen bör även ingå socialarbetare och socionomer. Jag vill förbättra samarbetet mellan skola, elevvård, organisationer och föreningar.
Med över 15 årig arbetserfarenhet inom social- och hälsovårdsorganisationer är jag redo att bidra med min kunskap och erfarenhet för att förverkliga en fungerande och tillgänglig service och vård. Tillsammans kan vi skapa ett välfärdssystem som fungerar för alla.
Min familj och vänner är viktiga för mig. Jag är en professionell, driftig och empatisk person, som tycker om att sjunga i kör och träna pilates.
Kontakta mig gärna och följ mig på Facebook och Instagram för att hålla er uppdaterade om min kampanj och våra gemensamma mål.
Ulrika
Viktiga politiska frågor
Ett tryggt liv
Jag vill jobba för
• likvärdig, fungerande och lättillgänglig social- och primärvård samt specialsjukvård – oberoende av modersmål, bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, livssituation eller ekonomiska förutsättningar. Lika valmöjligheter i hela välfärdsområdet.
• att det också finns ambulerande hälsostationer som hälsobussar.
• att vi värnar om vår personal – det behöver finnas flexibilitet och möjlighet till karriärutveckling och utbildning.
• att välfärdsområdet i praktiken fungerar på både svenska och finska både för användarna och personalen.
• svenska särlösningar med servicesedlar och personlig budget där också mindre och medelstora producenter som tredje sektorn kan klara sig i upphandlingsprocesser.
• att frivilliga brandkårernas verksamhetsförutsättningar tryggas.
• att det finns ambulanser på rimligt avstånd – också i de västra delarna av välfärdsområdet.
• att förbättra medborgarnas tillit till välfärdsområdet och offentliga tjänster.
• helhetstänk där förutom ekonomin även mänskliga värden som främjande och upprätthållande av hälsa, funktionsförmåga och välfärd samt jämlikhet, jämställdhet och social trygghet styr verksamheten och beslutsfattandet.
• att vi vågar ha framtidsvisioner – vi ska planera och utveckla tjänsterna tillsammans med organisationerna, kommunerna och utbildningsanordnarna och satsa på välfärdsområdets forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet också på svenska. Att kompetenscentret i Raseborgs sjukhus kompletteras med de aktörer som behövs för socialservicen.
Välmående barn, unga och familjer
Jag vill jobba för
• förebyggande tjänster och helhetstänk – ge barn, unga och familjer hjälp och stöd i tid för att undvika större behov och dyrare tjänster, till exempel genom hemservice, familjearbete och stärkande av barns och elevers socioemotionella färdigheter och psykiska välmående tillsammans med skola och dagis.
• att barnfamiljer har tillgång till hemservicen också när barnen är sjuka och rätten att vara borta från jobbet tagit slut, eller när en ensamstående förälder insjuknat i influensa eller svår magsjuka.
• att både barnrådgivningen och småbarnpedagogiken har kuratorer – inom varje kommun ska det finnas åtminstone en barnrådgivning som har socialarbetare och psykiatriska sjukskötare.
• samarbete med kommuner och föreningar för att skapa grupper som stärker familjernas samhörighet i deras naturliga miljöer.
• stärkt elevvård – i varje kommun eller större skolkomplex ska det finnas minst en ledande skolkurator och psykiatriska sjukskötare.
• samarbete mellan skolan, socialservicen, polisen och föreningar för att öka tryggheten för unga och för att förebygga gängkriminalitet.
Fungerande socialvård
Jag vill jobba för
• ökad synlighet och bättre kunskap om socialservicens tjänster, såsom hemvård, heldygnsomsorg, funktionshinderservice och färdtjänst.
• tillräckliga resurser för socialservicen, inklusive dess personal – antalet klienter per handledare och socialarbetare inom funktionshinderservicen och äldreservicen behöver begränsas.
• mindre boendeenheter inom funktionshinderservicen och äldreservicen för att främja och upprätthålla funktionsförmågan hos klienterna och arbetstrivseln för personalen.
• förebyggande åtgärder inom äldreservicen – till exempel fysioterapi för äldre. Hemvården ska inkludera matlagning, ärendehantering och utomhusaktiviteter för att bromsa behovet av tyngre och dyrare boendeformer.
• social- och hälsovårdsrådgivning för äldre – information om socialservice för att kunna planera och veta vad som finns. Upptäckt av minnessjukdomar och annan hälsoproblematik i tid för att kunna bromsa eller till och med stoppa förloppet.
• gemenskapsboenden, utveckla konceptet och alternativen som ger äldre möjlighet att planera sitt boende så att det är lätt att öka på servicen, stödet och omsorgen när det behövs.
• att äldre ska kunna kombinera offentliga och privata tjänster för att möta deras individuella behov och säkerställa självbestämmande.
• att närståendevårdare har tillgång till det stöd och den service de har rätt till och att de kan ta ut sin ledighet – det behövs korttidsvård också på svenska.
• stärkt delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning och deras familjer – vi ska utnyttja de möjligheterna som den nya funktionshinderlagen ger och säkerställa tillgången till rehabilitering.
• svenskspråkiga piloter med servicesedlar och personlig budget för att utveckla olika serviceformer för personer med funktionsnedsättning som boende, träning, stöd för beslutsfattande och korttidsvård.
• att vi tar hand om vår specialiserade personal och begränsar antalet klienter per person så att tiden och resurserna räcker till för att implementera den nya funktionshinderlagen också i enlighet med funktionsrättskonventionen.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Ambulansservicen bör få mer resurser så att antalet ambulanser ute i regionen snarare ökar än minskar
Enligt den medicinska expertisen behövs fler ambulanser ute i regionerna. Nu finns det en känsla av otrygghet.
2 / 14
Servicen ska bibehållas på de regionala närsjukhusen i Raseborg och Lojo
Med tanke på det säkerhetspolitiska läget och den långa kustremsan skulle det behövs de regionala närsjukhusen. Närheten till Dragsviks garnison är ytterligare en orsak förutom de språkliga rättigheterna. Beslut som fattats har lett till att jämställdhet och likabehandling inte genomsyrar hela välfärdsområdets verksamhet.
3 / 14
Västra Nylands välfärdsområde bör satsa mer resurser på språktillägg för att sporra personalen att ge service på svenska
Detta finns i välfärdsområdets godkända nationalspråksprogram och behöver förverkligas.
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
För att tjänsterna också ska vara likvärdiga i skärgården och på en del ställen på landsbygden behövs det. Konceptet har varit lyckat i andra välfärdsområden.
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Se under mina teman
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Det är viktigt att utvecklingen och säkerställandet av denna serviceform sker i samarbete med tredje sektorn.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Tillgången till servicesedlar bör vara likvärdig i hela området.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Om det uppstår behov av att skära ner på vården och servicen är det viktigt att också andra faktorer än ekonomi beaktas eftersom den ekonomiska nyttan annars kan bli kortsiktig. Det behöver göras ekonomiska helhetsbedömningar där inte enbart priset för ett ingrepp, insats eller en serviceform avgör. Det är viktigt att förebyggande och grundläggande service och vård finns på alla bostadsorter inom välfärdsområdet. Redan nu kan svenskspråkiga behöva ta sig längre sträckor för att få grundläggande service och vård på eget modersmål. Sträckorna får däremot inte bli för långa så att den verkliga tillgången äventyras, som det nu gjorts, speciellt för specialiserad sjukvård. Boendeervice för personer med funktionsnedsättning och enheter inom barnskydd är redan till en del centraliserade antingen som välfärdsområdets verksamhet eller via bland annat mindre och medelstora producenters verksamhet. Detta för att garantera tillgången till svenskspåkiga tjänster.
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Bibehållande av frivilliga brandkårernas verksamhetsförutsättningar är inte enbart viktiga ur ett brandssäkerhetsperspektiv utan också ur ett språkligt och hållbart socialt perspektiv. Kring frivilliga brandkårerna skapas en social gemenskap och medlemmarna upprätthåller en fysisk och psykisk funktionsförmåga som är bra för hälsan. Gemenskapen sträcker sig också bredare än medlemmarna över en hel by eller ett helt område. Deras ungdomsverksamhet är förebyggande verksamhet.
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Papperslösa borde ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård. Detta kan minska på behovet av akut sjukvård som är dyrare.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
Detta är en jämlikhetsfråga och därför behöver välfärdsområdet se till att vårdpersonalen har kompetens i frågor som berör könsmångfald och sexuell mångfald. Idag upplever en del av dessa personer diskriminering inom hälso- och sjukvården och också oförståelse för deras situation. Detta kan leda till att de inte vågar använda sig av den vård som de skulle behöva.
14 / 14