Tove
Munkberg
Östra Nyland
"Med erfarenhet och sakkännedom."
Jag är 50 år, gift, mamma till två pojkar. Har hela mitt yrkesliv arbetat inom social- och hälsovården, över 20 år på Borgå sjukhus som socialarbetare och patientombud. Arbetar numera som enhetschef för social- och patientombuden på Helsinfors stad.
Tack vare min långa och breda erfarenhet inom social- och hälsovården känner jag att jag har mycket att ge inom välfärdsområdet. Jag har suttit med i välfärdsomårdesfullmäktige under dess första period och hoppas på fortsatt förtroende.
Viktiga politiska frågor
Ett tryggt liv
Ett tryggt liv inom social- och hälsovården innebär att alla viktiga områden fungerar och att människor får den hjälp de behöver i svåra livssituationer. Men med de ekonomiska nedskärningar och den personalbrist som råder är detta inte längre en självklarhet. Finland har länge setts som ett land där de mest utsatta tas om hand, men dagens hårdare klimat gör att hjälpen inte alltid längre kan garanteras.
För att säkerställa en fungerande social- och hälsovårdssektor krävs en helhetssyn där både resurser och personal räcker till för att möta invånarnas behov. När vården och stödtjänsterna fungerar som de ska, skapar det inte bara trygghet och livskvalitet för individen utan leder också till långsiktiga inbesparingar för välfärdsområdet. Förebyggande insatser, tillgänglig vård och en hållbar arbetsmiljö för personalen är avgörande för att undvika ineffektiv resursanvändning. Att investera i ett fungerande välfärdsområde är därmed inte enbart en fråga om omsorg utan även om ekonomisk hållbarhet.
Tillgänglig hälsovård
För att minska kostnaderna inom specialsjukvården, som i dagsläget står för ungefär en tredjedel av välfärdsområdets budget, är det avgörande att bashälsovården fungerar effektivt.
Bashälsovården är ofta det första stället människor vänder sig till vid hälsoproblem och utgör grunden för en välfungerande vårdkedja. När den är tillgänglig och fungerar optimalt kan många hälsoproblem behandlas i ett tidigt skede, vilket minskar belastningen på den betydligt dyrare specialsjukvården.
Därför är beslutet att stänga avdelning 1 på Näse hälsovårdscentral djupt beklagligt. Jag har svårt att tro att det kommer att leda till verkliga inbesparingar – snarare tvärtom. Risken är stor att fler patienter hamnar inom specialsjukvården, trots att deras behov bättre kunde tillgodoses på rätt nivå inom den grundläggande vården. Detta leder inte bara till ökade kostnader utan även till längre vårdköer och onödig belastning på redan ansträngda resurser.
Välmående barn, unga och familjer
Barn och unga är vår framtid, och deras välmående är en av samhällets viktigaste investeringar. Den ökande psykiska ohälsan bland dem är en fråga som måste tas på största allvar. Ju tidigare de får stöd, desto större är chansen att de får rätt hjälp och kan bygga en bra grund för framtiden. Om insatserna dröjer riskerar problemen att förvärras, vilket gör det svårare att bryta negativa mönster risken för marginalisering ökar. Tidiga och förebyggande åtgärder är därför avgörande för både individen och samhället i stort.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Det bör byggas ett nytt sjukhus i Borgå som samlar tjänsterna vid Kungsporten.
Både Borgå sjukhus och Näse hälsovårdscentral är i dåligt skick, och renoveringar kan bara erbjuda tillfälliga lösningar. Ett nybygge skulle vara en långsiktig investering som gynnar både välfärdsområdet och HUS. Placeringen i Kungsporten, nära motorvägen, skulle vara idealisk. Det skulle möjliggöra snabb transport till Helsingfors vid behov. Självklart är detta en kostnadsfråga, men med tanke på att båda byggnaderna ändå kräver omfattande renoveringar, vore det mer förnuftigt att investera i en ny, modern vårdanläggning istället för att lägga pengar på reparationer som inte löser de grundläggande problemen. Ett nybygge skulle säkerställa hållbara och funktionella lokaler för framtiden.
2 / 14
Alla unga under 29 år ska garanteras kostnadsfria preventivmede.
Det är positivt att kostnadsfria preventivmedel erbjuds till unga under 20 år, då det förebygger oönskade graviditeter. Men när man närmar sig 30 bör ansvaret för detta i större utsträckning ligga på individen själv.
3 / 14
Hälsostationerna i Lappträsk, Askola och Mörskom bör bevaras.
Hela syftet med välfärdsreformen var att skapa mer jämlika tjänster, men tyvärr ser vi nu hur servicen i mindre kommuner håller på att försvinna. Det kanske inte finns resurser att hålla hälsostationerna öppna fem dagar i veckan, men jag hoppas att de kan bevaras i någon form för att säkerställa tillgänglig vård för alla.
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Mobila och digitala tjänster behöver utvecklas, men det får inte ske på bekostnad av de fysiska tjänsterna. Båda behövs för att säkerställa en tillgänglig och jämlik vård för alla.
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Att satsa på förebyggande hälsovård är utan tvekan en bra investering som leder till långsiktiga besparingar. Det borde ändå inte ske på bekostnad av andra viktiga tjänster.
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Ett välfungerande egenläkarsystem leder till långsiktiga besparingar och främjar kontinuitet i vården, vilket är en stor fördel för patienterna.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Hyrläkare är dyra och innebär en stor utgift för välfärdsområdet. Det är viktigt att sträva efter att vården fungerar med egen personal. Men om det inte finns tillräckligt med egna läkare måste man säkerställa att vården kan tryggas på annat sätt.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Det är viktigt att det finns skyddshemsplatser, men platserna brukar i allmänhet räcka till, och är det fullt på ett ställe har man rätt att söka sig till ett annat ställe.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Servicesedlar är ett bra komplement till den egna servicen, eftersom de egna resurserna ändå inte räcker till att sköta allt själv.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Tror inte på att centralisera allt för mycket. Förvaltningen kan centraliseras, men servicen bör nå ut till invånarna så mycket som möjligt.
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Räddningsväsendes tjänster behövs lika mycket som de övriga tjänserna inom social- och hälsovården. Tycker inte om att ställa dessa mot varandra
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Papperslösa behöver nog vård, men tycker överlag det är fel att de ska behöva vara papperslösa.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
Alla människor är lika värda oberoende av sexuell läggning och bör behandlas med respekt inom social- och hälsovården. Detta borde ingå i utbildningen och vara en självklarhet ute på fältet, och då behövs detta inte heller prioriteras.
14 / 14