Regina
Koskinen
Egentliga Finland
"För din trygghet - vården nära dig"
Jag är född och uppvuxen i Pargas, är sjukskötare och yrkeslärare som över 30 år varit aktiv inom social- och hälsovården. Jag har gjort sjukskötarjobb inom äldreomsorg, akutvård och sjukvårdsmottagning. Idag utbildar jag närvårdare och omsorgsassistenter inom vuxenutbildningen vid Axxell i Pargas. Jag känner starkt för vårdbranschen och vill fortsätta göra min insats för den goda vården och omsorgen på modersmålet och nära människan.
Mitt politiska intresse har avstamp från tiden som aktiv inom vårdfacket Tehy. Jag engagerade mej i politiken 2012 via förstagångskandidatur till Pargas fullmäktige. Det var vårdfrågor som lockade mej att gå med i politiken. Jag har varit fullmäktigeledamot i Pargas sedan 2013, suttit i stadsstyrelsen sedan 2015 och därutöver haft många fler politiska uppdrag i staden.
Jag kandiderade i det allra första välfärdsområdesvalet 2022 och har varit fullmäktigeledamot i Varha sedan dess. Jag är Nationalspråksnämndens ordförande och ersättare i revisionsnämnden. Som nationalspråksnämndens ordförande har jag aktivt arbetat för service och tjänster på svenska i Varha, uppdraget har gett mej möjligheten att sitta med i styrelserummet och därmed fått insyn i styrelsens arbete.
Som person har jag ett öppet sinne, lyssnar och arbetar med stort ansvar för mina uppdrag. Jag tar beslut utifrån fakta och eftertanke, använder mina erfarenheter och nätverk för att jobba framåt. På fritiden trivs jag ute i naturen på promenadstigar, kulturupplevelser är ett annat intresseområde. Jag hjälper mina föräldrar i deras vardag och har därmed en insyn i vad det innebär att vara äldre idag.
Jag har ett stort intresse för människor och välfärdsfrågor. Den första perioden som förtroendevald i Varha har varit varierande då en helt ny organisation byggdes upp och ekonomin varit utmanande, men jag ser möjligheter att vända riktningen från inbesparing till utveckling.
Viktiga politiska frågor
Ett tryggt liv
Personalen är hjärtat i vården och omsorgen, genom att säkra tillgången på behörig personal garanteras fortsatt kvalitativ service inom social- och hälsovården samt räddningen.
Välfärdsområdet behöver göra aktiva insatser för att behålla och rekrytera den behöriga personalen. Konkurrenskraftiga löner, goda arbetsförhållanden och intressanta karriärvägar är några av verktygen. Stabil ekonomi ger arbetsro.
För att säkerställa service på svenska behövs språkkunnig personal, här ska vi ta hjälp av vårt språkprogram och utveckla modellen för språkbrukstillägg. Det ska vara sporrande att använda det andra nationalspråket.
Tillgänglig hälsovård
Primärvård av hög kvalitet, på modersmålet och nära människan.
Social- och hälsovårdens tjänster ska finnas som
närservice. Digitala och mobila tjänster kan vara bra komplement, men basservicen ska finnas som närservice på hälsostationen.
Eget teammodellen, baserat på egenläkare med sjukskötarteam ger kontinuitet i vården och ska prioriteras.
Socialvårdens service för personer med funktionsnedsättning ska förverkligas likvärdigt oberoende av modersmål. Terapi och rehabilitering utgår från individens behov och förutsättningar. Familjer till barn med funktionsnedsättning får avlastning och tillräckliga stödtjänster.
Trygg äldreomsorg
De friska äldre ska erbjudas stöd i upprätthållande av funktionsförmåga med olika resursstärkande insatser som bl.a. hälsokontroller och fysisk träning. Dagverksamhet och annan rehabiliterande verksamhet behöver prioriteras mer.
Det ska vara möjligt att bo hemma så länge man vill och kan, med stöd av utvecklad hemvård. När man inte längre klarar av att bo hemma ska det finnas olika former av trygga äldreboenden, även på svenska.
Antalet äldre ökar i vårt välfärdsområde och det behövs fler gemenskapsboenden och boenden med heldygnsomsorg. Vi behöver även prioritera hemvården, man ska inte behöva köa till hemvård. Basservice ska finnas när och där den behövs.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Kaskisbackens vårdcentral (f.d. Åbolands sjukhus) behövs?
2 / 14
Varha borde höja de anställdas språkbrukstillägg (det svenska språket)?
3 / 14
Varha bör satsa mer på den professionella brandkåren än den frivilliga?
De frivilliga brankårerna är särskilt viktiga i våra perifera delar av regionen
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Mobila tjänster och distansmottagningar är bra som komplement till servicen på vårs servicepunkter, vårdstationer och -centraler
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Det är svårt att lägga dem mot varandra, men förebyggande arbete och tidigt ingripande kan göra att man inte behöver den tyngre (dyrare) vården i lika stor omfattning
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Vi behöver komma bort från modellen med de dyra hyrläkarna, men kan dock vara svårt att helt komma bort från det.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Primärvården och äldreomsorgen kan inte centraliseras helt, behöver finnas basservice som närservice
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Det är svårt att lägga två områden mot varandra, egentligen borde de alla följa samma linje men akutvården och räddningen måste finnas där när den behövs
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
14 / 14