

Lisbeth
Fagerström
Österbotten
"Tillgänglig hållbar vård och omsorg i hela Österbotten"
Min långa erfarenhet som ledare inom vården (16 år på VCS) och inom utbildning och forskning i Finland, Sverige och Norge är en bra utgångspunkt för att kunna bidra till en hållbar utveckling av välfärdstjänsterna i Österbotten. Jobbat som professor i vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa sedan 2016 och sedan 2018 därtill som rektor för ÅA i Vasa. Viktiga frågor för mig är bl a personalresurshantering inom hälsovården, kompetensutveckling av vårdpersonal, äldrevårdsfrågor, som jag forskat på i många år.
Har lång erfarenhet av styrelsearbete (17 år i koncernstyrelsen för Samfundet Folkhälsan, arbetande ledamot i Samfundet Folkhälsan, är nu styrelseordf för TT Botnia, styrelsemedlem i VASEK Vasa regionens närings- o utvecklingsbolag och i Sigrid Juselius stiftelse, tidigare styrelsemedlem i Suomen Sairaanhoitajaliitto, styrelsemedlem i Sjuksköterskförening mm).
Våra fyra barnbarn ger energi, likaså vår hund Pumba och regelbunden träning på Wasa Sports Gym (2-3 ggr/v) och villan med trädgård och växthus i Lepplax.
Viktiga politiska frågor
Tillgänglig hälsovård
Fungerande primärvård nära Dig som Du lätt får kontakt med för att få hälsofrämjande råd och vägledning samt god vård och medicinsk behandling inom rimlig tid då Du inte mår bra. Vårdpersonalens kompetens används effektivt, onödig byråkrati och hierarikier bör slopas.
Högklassig sjukvård
Välfungerande Centralsjukhus i vår egen region. En personcentrerad vårdkultur där alla patienter bemöts med värme och omtanke och får vård och behandling baserad på forskning och nationella riktlinjer. Ekologisk hållbarhet där vår miljö och klimat beaktas och ekonomisk hållbarhet där hela vårdteamets kompetens utnyttjas.
Trygg äldreomsorg
En holistisk personcentrerad vård och omsorg där den äldre kan påverka sin vård. Bidrar till ett meningsfullt liv, livet ska vara värt att leva. Tillräcklig och motiverad vårdpersonal med goda omvårdnads- och medicinska kunskaper.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 13
Det är viktigt att Österbottens välfärdsområde har ett centralsjukhus med fulljour.
För att garantera vård och behandling på svenska
2 / 13
De geografiska avståndet till service är viktigare än att servicen finns inom en kommungräns.
Bra service inom rimligt avstånd är viktigt
3 / 13
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Avancerade kliniska sjukskötare och specialutbildade sjukskötare i mobila hälsobussar minskar på jourbesök till akutmottagningar. Men de behöver få större rättigheter då det gäller att skriva ut mediciner, nu är listan för begränsad. Distansmottagningar ger effektiv rådgivning och kan ge hjälp i rätt tid, sparar resurser. Men inte alltid tillräcklig.
4 / 13
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Förebyggande vård har vi haft sen 1972 Folkhälsolagen, men bör ännu utvecklas. Men det beror på ekonomiska läget, svårt sjuka och sårbara (ofta äldre) patientgruppers tillgång till vård och behandling måste garanteras och prioriteras om inte pengarna räcker till.
5 / 13
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Min erfarenhet och info från ex UK och Norge stöder inte helt egenläkarmodellen. Läkarresurserna räcker inte till nu och inte i närmaste framtiden. Risken är att egenläkarsystemet byggs upp som privata läkarmottagningar som i Norge, det blir dyrare än nuvarande modell. En teammodell med läkare och egen avancerad klinisk sjukskötare skulle fungera bättre i Finland. AKS behöver få större rättigheter ex ordinering av vanliga mediciner.
6 / 13
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Om det bara är möjligt att minska användningen av hyrläkare vore det bra, men tillgången till vård och behandling måste ju garanteras. Hyrläkare endast i undantagsfall.
7 / 13
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
8 / 13
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
Risk för att kostnaderna ökar katastrofalt, risk för att privata sektorn (internationella bolag) gör stora vinster
9 / 13
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Det kan bli nödvändigt med centralisering av vissa funktioner pga brist på kompetent personal och pengar, men vi ska hålla fast vid Nära Dig principen då det gäller hälso och sjukvårdstjänster
10 / 13
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
11 / 13
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
12 / 13
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
Personalen har antagligen redan kunskaper inom dessa områden eftersom mycket info och kunskap får vi genom media och andra kanaler. Andra områden behöver prioriteras framom detta.
13 / 13