Heidi
Seppälä

Räddningstjänsten svarar på nödsituationer som bränder, olyckor och naturkatastrofer. I dessa situationer är snabb och effektiv insats avgörande för att skydda liv och egendom. Räddningstjänsten reagerar inte bara på nödsituationer, utan förebygger dem också. Detta inkluderar brandinspektioner, säkerhetsutbildningar och riskbedömningar, som alla minskar risken och allvaret av olyckor. Invånarnas förtroende och känsla av säkerhet är viktiga för samhällets välbefinnande. Nedskärningar i räddningstjänstens resurser skulle kunna försvaga detta förtroende och känsla av säkerhet.

Att behålla tjänsterna vid de regionala närsjukhusen i Raseborg och Lojo är avgörande för de lokala samhällena. För det första erbjuder närsjukhusen snabb och lättillgänglig vård, vilket är särskilt viktigt i nödsituationer och brådskande fall. Detta kan rädda liv och minska risken för allvarliga komplikationer. För det andra stöder närsjukhusen den lokala ekonomin genom att erbjuda arbetstillfällen och locka vårdpersonal till området. För det tredje minskar lokala sjukhus behovet av resor för patienter och deras familjer, vilket är särskilt viktigt för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Slutligen främjar närsjukhusens tjänster gemenskap och förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet, vilket förbättrar det allmänna välbefinnandet och hälsan. Av dessa skäl är det viktigt att behålla tjänsterna vid närsjukhusen i Raseborg och Lojo.

Detta är viktigt eftersom det säkerställer att svenskspråkiga invånare får vård på sitt modersmål, vilket förbättrar vårdkvaliteten och patientnöjdheten. Dessutom kan språktillägg locka och engagera tvåspråkig personal, vilket är särskilt viktigt i områden med en stor svenskspråkig befolkning. Digitalisering och artificiell intelligens erbjuder betydande möjligheter att säkerställa språket inom vården. Till exempel kan AI-baserade översättningsprogram och chatbots erbjuda realtidsöversättningshjälp till vårdpersonal, vilket underlättar kommunikationen med patienter. Dessutom kan digitala hälsotjänster, såsom distansmottagningar och elektroniska journalsystem, erbjuda flerspråkiga gränssnitt, vilket förbättrar tillgängligheten och patientupplevelsen. Att utnyttja dessa teknologier kan avsevärt förbättra tillgången till och kvaliteten på svenskspråkiga tjänster inom Västra Nylands välfärdsområde.

Att öka mobila tjänster som hälsocentralbussar och distansmottagningar är viktigt, särskilt i områden där det inte finns kollektivtrafik eller där människor av olika skäl inte kan ta sig längre bort för vård. Hälsocentralbussar kan erbjuda grundläggande hälsovårdstjänster direkt till invånarna, vilket förbättrar tillgängligheten till vård och minskar behovet av resor. Detta är särskilt viktigt för äldre, personer med funktionsnedsättningar och de som inte har egen bil. Distansmottagningar möjliggör konsultation med läkare eller sjuksköterska hemifrån, vilket sparar tid och ansträngning samt minskar risken för smittspridning. Genom dessa tjänster kan man säkerställa att alla invånare får den vård de behöver, oavsett var de bor eller deras möjligheter att förflytta sig. Att öka mobila tjänster främjar jämlikhet inom hälso- och sjukvården och förbättrar det allmänna välbefinnandet.

Välfärdsområdena bör definitivt öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär färre resurser för annan vård. Förebyggande hälsovård, såsom vaccinationer, hälsokontroller och hälsoinformation, kan avsevärt minska förekomsten och allvarligheten av sjukdomar. Detta förbättrar inte bara individers livskvalitet, utan minskar också långsiktigt vårdkostnaderna genom att sjukdomar kan förebyggas eller upptäckas i ett tidigt skede. Dessutom kan förebyggande åtgärder minska belastningen på sjukhus och andra vårdtjänster, vilket gör att resurser kan fördelas mer effektivt. Genom att satsa på förebyggande åtgärder kan välfärdsområdena skapa ett mer hållbart och friskare samhälle.

En husläkare känner sina patienter och deras hälsotillstånd bättre, vilket möjliggör mer individuell och effektiv vård. Detta minskar dubbla undersökningar och vårdfel, förbättrar patientnöjdheten och skapar en förtroendefull vårdrelation. Dessutom kan husläkarsystemet minska behovet av specialistvård, eftersom fler ärenden kan hanteras inom primärvården. Även om införandet av systemet kräver initiala investeringar, kan det på lång sikt leda till besparingar och förbättra kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården.

För det första kan hyrläkarnas omsättning försämra kontinuiteten i vården och förtroendet i patient-läkarrelationen. Fast personal känner bättre till sina patienters hälsotillstånd och vårdhistoria, vilket möjliggör mer individuell och effektiv vård. För det andra kan användningen av hyrläkare vara dyrare på lång sikt, eftersom hyrläkarnas arvoden ofta är högre än de fasta anställdas löner. För det tredje kan fast personal bättre engagera sig i arbetsgemenskapen och utveckla arbetsplatsens rutiner och kultur. Dock kan användningen av hyrläkare vara motiverad i situationer där vårdköerna är långa och inga andra lösningar finns tillgängliga. I sådana fall kan hyrläkare erbjuda tillfällig lättnad och säkerställa att patienter får den vård de behöver i tid. Detta kan förhindra hälsoproblem som uppstår på grund av försenad vård och förbättra patienternas välbefinnande på kort sikt.

Att öka antalet skyddshem för att hjälpa våldsoffer är mycket viktigt. År 2023 rapporterades totalt 12 326 offer för familje- och närståendevåld i Finland, varav majoriteten, över 8 353, var kvinnor. Detta understryker behovet av att öka antalet skyddshem för att ge våldsoffer skydd och stöd. Attityderna mot våld har förändrats under de senaste åren och medvetenheten om problemet har ökat. Detta har lett till att allt fler offer vågar söka hjälp och rapportera det våld de har upplevt. Att öka antalet skyddshem är nödvändigt för att alla som behöver hjälp ska få det skydd och stöd de behöver. Skyddshemmen erbjuder en säker miljö och professionellt stöd som hjälper offren att återhämta sig från det våld de har upplevt och bygga upp ett nytt liv. Dessutom möjliggör ökade resurser för skyddshemmen bättre förebyggande arbete och brytande av våldscykeln. På så sätt kan vi främja samhällets välbefinnande och säkerhet.

Att öka användningen av servicesedlar är ett effektivt sätt att förkorta vårdköer och förbättra tillgången till tjänster. Servicesedlar ger kunder möjlighet att välja privata tjänsteleverantörer, vilket kan påskynda tillgången till vård och minska belastningen på den offentliga hälso- och sjukvården. Detta ökar kundernas valfrihet och kan förbättra vårdkvaliteten när konkurrensen mellan tjänsteleverantörerna ökar. Coronapandemin har orsakat betydande vårdköer runt om i Finland, och servicesedlar kan hjälpa till att effektivt minska dessa köer.

Centralisering av vården kan vara motiverad om det sparar pengar eller förbättrar kvaliteten. Genom att centralisera vården kan specialiserade resurser och expertis utnyttjas mer effektivt, vilket kan leda till bättre vårdresultat och minskade kostnader. Till exempel kan centralisering av specialistvård till stora sjukhus förbättra vårdkvaliteten genom att ha ett bredare nätverk av experter och mer avancerad teknik. Dessutom kan centralisering minska överlappningar och förbättra resursanvändningen, vilket kan ge betydande besparingar för hälso- och sjukvårdssystemet. Det är dock viktigt att närtjänster bevaras så att alla har tillgång till vård. Västra Nyland är ett stort område med mycket landsbygd där det inte finns kollektivtrafik. Därför är det avgörande att närtjänster och särskilt förebyggande tjänster är lättillgängliga. Kvalitet är ett viktigt kriterium, men även tillgängligheten till tjänster och betydelsen av förebyggande vård är centrala faktorer för att förbättra hälso- och sjukvården som helhet. På så sätt kan vi säkerställa att alla invånare får den vård de behöver i tid och nära sitt hem.

Räddningstjänsten svarar på nödsituationer som bränder, olyckor och naturkatastrofer. I dessa situationer är snabb och effektiv insats avgörande för att skydda liv och egendom. Räddningstjänsten reagerar inte bara på nödsituationer utan förebygger dem också. Detta inkluderar brandinspektioner, säkerhetsutbildningar och riskbedömningar, som alla minskar risken och allvarlighetsgraden av olyckor. Invånarnas förtroende och känsla av säkerhet är viktiga för samhällets välbefinnande. Nedskärningar i räddningstjänstens resurser kan försämra detta förtroende och känsla av säkerhet.

Papperslösa bör ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård eftersom jämlikhet och mänsklig behandling är grundläggande rättigheter som tillhör alla människor. Hälso- och sjukvård är en väsentlig del av ett värdigt liv, och dess tillgänglighet bör inte bero på en persons invandringsstatus.

Hälsovårdspersonal bör erbjudas mer utbildning om köns- och sexuell mångfald eftersom lika behandling av alla människor är en grundläggande rättighet. Utbildning hjälper personalen att förstå och acceptera människors mångfald, vilket skapar en tryggare och mer respektfull miljö för alla patienter. När vårdpersonalen är medveten och utbildad kan de erbjuda bättre och mer individuell vård som tar hänsyn till varje patients unika behov och erfarenheter. Detta främjar patienternas välbefinnande och skapar förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet. Genom att acceptera alla som de är kan vi bygga ett rättvisare och mer jämlikt samhälle.