| Namn: | Fredrika Sihvonen |
| Födelseår: | 1991 |
| Välfärdsområde: |
Egentliga Finland |
| Hemort: | Pargas |
| Titel: | Talterapeut |
| E-post: | fredrika.sihvonen@gmail.com |
Medlem i :
Fredrika
Sihvonen
Egentliga Finland
"Trygghet och kommunikation – grundläggande mänskliga rättigheter!"
Jag är talterapeut, småbarnsmamma och brinner för allas rätt att få sin röst hörd. Uppvuxen i Korpo och nu bosatt i Pargas, har jag en stark förståelse för både skärgårdens och fastlandets behov.
Jag vill arbeta för ett samhälle där trygghet, jämställdhet och tillgänglig kommunikation är en självklarhet – från småbarn till äldre. Alla ska ha samma möjligheter att delta, påverka och känna sig trygga i sin vardag.
Viktiga politiska frågor
Ett tryggt liv
Rätten till ett tryggt liv är en av samhällets viktigaste grundpelare. Alla har rätt att känna sig trygga, oberoende av ålder, språk, kön, bostadsort eller bakgrund. Vård och stöd skall finnas tillgänglig för alla då man behöver det, och man måste kunna lita på att systemet fungerar. Det gäller allt från att hjälpen når fram inom rimliga tider, att veta att man får hjälp och stöd då man behöver det, till en trygg vardag då man blir äldre.
Funktionshinderservice
Personer med olika former av funktionsnedsättning och deras närstående ska få det stöd och den hjälp som behövs, i ett tidigt skede och på sitt modersmål. Terapi och rehabilitering skall planeras och utgå från individen och näromgivningens behov. Personer med funktionsnedsättning har lika stor rätt som alla andra att få uttrycka sig, bli förstådda, få vara delaktiga och få förståelig information.
Välmående barn, unga och familjer
Vi måste ge barnen och familjerna den vård och stöd som behövs för att ge barnen en trygg och god uppväxt så de kan växa upp och bli välmående vuxna. Välmående familjer betyder ett välmående samhälle.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 14
Kaskisbackens vårdcentral (f.d. Åbolands sjukhus) behövs?
2 / 14
Varha borde höja de anställdas språkbrukstillägg (det svenska språket)?
Tvåspråkigheten inom Varha måste fungera på det konkreta planet, inte bara i teorin.
3 / 14
Varha bör satsa mer på den professionella brandkåren än den frivilliga?
4 / 14
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Digitala och mobila tjänster kan fungera som ett komplement till närmottagningar, men kan inte fullständigt ersätta dessa. Vi kunde bli bättre på att använda dessa tjänster då det är ändamålsenligt.
5 / 14
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Förebyggande vård är viktig på lång sikt, men inte alltid på bekostnad av annan vård.
6 / 14
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
7 / 14
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Läkarbristen borde åtgärdas på nationell nivå.
8 / 14
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Det ska finnas tillräckligt med platser så att den som behöver genast får hjälp.
9 / 14
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
10 / 14
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Vi måste också ta hänsyn till geografiska faktorer.
11 / 14
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
12 / 14
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
Papperslösa ska ha rätt till grundläggande hälsovård, t.ex. mödravård och vård vid långtidssjukdomar.
13 / 14
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
14 / 14