Anita
Westerholm

När man behöver hjälp ska den fås inom skälig tid! I regionen har vi på kort tid utsatts för flera mycket negativa förändringar i servicenätet då det gäller specialsjukvården och samtidigt minskar ambulansresurserna. Det är en oförståelig helhet. Det behövs tillräckliga resurser för ambulansverksamheten.

Då välfärdsområdet är vidsträckt finns det naturligtvis skäl att hålla öppet på flera håll. Tillgängligheten till vård ska garanteras oberoende boendeort. Det närmaste HUS sjukhus med samjour 24/7 är Lojo om man befinner sig i västra Västra Nyland. Från Hangö är sträckan ca 80 kilometer till Lojo sjukhus. Från Raseborg är den längsta sträckan ca 90 km och den kortaste ca 15 km. Från Ingå centrum är det 26 kilometer till Lojo sjukhus. Skulle verksamhet läggas ned vid Lojo sjukhus, skulle avståndet bli ännu längre. Från Lojo sjukhus till Jorvs sjukhus är det ca 45 km. Jag vill också se att det återinförs en dygnet runt primärvårdsjour vid Raseborgs sjukhus, det skulle möjliggör att en del av jourverksamheten finns nära kommuninvånarna.

Det här är en fråga vi i nationalspråksnämnden arbetat mycket för och jag har lyft det på många olika vis. Det här behöver vi fortsätta arbeta för!

Digitala tjänster är ett viktigt komplement, men de kan inte ersätta den mänskliga kontakten.

Vi borde komma bort från dyra specialsjukvårdskostnader och istället kunna satsa mera på förebyggande åtgärder och primärvården. Det här kan dock inte göras i en handvändning, men det måste vara målsättningen.

I Västra Nylands välfärdsområde är vi mycket bra på gång då det gäller ibruktagandet av egenläkarmodeller. Det här är någonting som är väldigt bra och det behöver vi fortsätta främja. Vård av bekanta människor skapar trygghet. Kontinuitet och fasta kontakter inom vården är viktiga för patienten, framför allt för dem som behöver regelbunden vård. En fast och personlig läkarkontakt främjar även de språkliga rättigheterna. Genom att tillämpa egenläkarmodeller finns det goda förutsättningar att matcha ihop klienter och personal som talar samma språk, alltså finns det genom att tillämpa modellerna möjlighet att förbättra de språkliga rättigheterna.

Välfärdsområdena ska definitivt arbeta för att minska antalet. I Västra Nyland har vi lyckats väl och i januari var vi nere vid att 1,8 % av arbetskraften var inhyrd. Samtidigt har vi ökat antalet läkare med + 5 %.

Ja, det måste finnas tillräckligt med skyddshemsplatser. Också i enlighet med artikel 23 i Istanbulkonventionen ska Finland vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att garantera att det finns ett tillräckligt antal lämpliga och lättillgängliga skyddade boenden så att brottsoffren ska vara trygga.

Ja, vi ska använda servicesedlar för att förkorta vårdköerna.

Jag uppfattar att det inte finns utrymme för hemskt mycket centralisering. I den mån man investerar och bygger nytt kan det finnas en orsak att inom det närmaste närområdet centralisera.

Det är skillnad på att höja och bibehålla. I proportion är budgeten för räddningsväsendet rätt liten, i den ser jag inte att det finns utrymme att göra nedskärningar.

Jag vill att Västra Nylands välfärdsområde ska trygga papperslösa personers rätt till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster. Genom en lagändring som trädde i kraft 1.1.2023 har papperslösa personer och personer i en ställning som kan liknas vid att vara papperslös även rätt till nödvändiga icke-brådskande hälso- och sjukvårdstjänster. Allas mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter ska tryggas, och därför vill jag att Västra Nylands välfärdsområde, oberoende eventuella lagändringar, åtminstone ska trygga hälso- och sjukvårdstjänster i enlighet med riksdagens svar RSv 191/2022 rd - RP 112/2022 rd.

Absolut!

Vi ska förbättra framtiden!