
Namn: | Ann-Britt Backull |
Födelseår: | 1963 |
Välfärdsområde: |
Österbotten |
Hemort: | Vörå |
Titel: | Sjukskötare, hälsovårdare |
E-post: | annbritt.backull@netikka.fi |
Tel: | 0503303123 |
Medlem i :

Ann-Britt
Backull
Österbotten
"En trygg och tillgänglig vård är den bästa vården. Grundläggande vård och omsorg för alla ska finnas som närservice . Ensamhet och utslagning bör förebyggas . Tillgång till specialsjukvårdstjänster i rätt tid på rätt nivå när behov uppstår. Personalens arbetsförhållanden och välmående i fokus. "
Uppväxt i Munsala, flyttade till Vörå för 35 år sedan. Har make och 3 vuxna söner med familjer . 5 barnbarn .
Jobbat som sjukskötare, hälsovårdare och företagshälsovårdare under yrkeslivet hittills, de senaste 6 åren som sjukskötare på allmänmedicinska avdelningen i Oravais. Jag har en specialyrkesexamen i ledarskap och gått Folkhälsans kurs till naturkraftsinspiratör. Församlingens fadderverksamhet har varit en värdefull uppgift under många år . Körsång, fiolspel och kajakpaddling hör till mina främsta fritidsintressen.
En vård på individnivå som ges som närservice , en trygg äldrevård , omsorg om funktionshindrades rättigheter , förebyggande av ensamhet samt tryggande av hemvård och trivsamma boendeplatser är viktiga frågor jag vill fortsätta jobba för i vårt välfärdsområde. Den offentliga vården ska bära det yttersta ansvaret för vår hälso-och sjukvård med tanke på jämlikhet. Privat vård kan vara ett komplement , men ska inte styra människors tillgång till vård. Individsektionen och Funktionshinderrådet har utöver Välfärdsområdesfullmäktige varit de områden jag påverkat via.
Under hela mitt arbetsliv sedan tidigt 1990-tal har den offentliga vården , primärhälsovården haft begränsade resurser att tillgå. Specialsjukvården har utvecklats i snabb takt med nya undersökningsmöjligheter och behandlingsformer. Kommunernas skattemedel har behövts för att klara specialsjukvårdens kostnader , medan primärhälsovården periodvis hamnat att gå på sparlåga. Förebyggande hälso-och sjukvård i rätt tid minskar människornas lidande pga sjukdomar och minskar behovet av dyra vårdåtgärder. Att den grundläggande vården och omsorgen fungerar och ges nära invånarna ser jag som mer hållbart ur både mänsklig och ekonomisk synvinkel än att mottagningsverksamhet och avdelningar avvecklas i kommunerna och centraliseras till större sjukhus. Lokalkännedom om befolkningen och deras hälsotillstånd gör vården både tryggare och smidigare. Kontinuitet i vårdkedjan har stor betydelse för att vården ska ske i tid och på rätt nivå.
Jag har bakom mig en period som fullmäktigeledamot i Österbottens Välfärdsområde , en period som startade med stor optimism. Välfärdsområdesreformen skulle förbättra vården på olika nivåer och ge mera resurser till den verksamhet i kommunerna som försummats. Förbättringar har skett tack vare reformen , t.ex satsningar för barns och ungdomars välmående har gjorts, hemsjukhusverksamheten och digitala tjänster är på gång att utvecklas i hela välfärdsområdet. Detta befrämjar tillgängligheten till jämlik vård . Tyvärr har bristande finansiering från statligt håll till välfärdsområdena tvingat fram förslag till strukturförändringar som drabbar enskilda patientgrupper och till stor del äldre och funktionshindrade. En oro för framtiden finns hos äldre patienter, anhöriga och närståendevårdare och vi folkvalda ska föra invånarnas talan för rätten till god vård även fortsättningsvis . Min erfarenhet av hur vården fungerar på "golvnivå" samt kännedom om patienters och anhörigas behov gör att jag vill fortsätta engagera mig i hur vården utformas i vårt välfärdsområde. Personalresurser och goda arbetsförhållanden är även förutsättningar för en god vård
Viktiga politiska frågor
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 13
Det är viktigt att Österbottens välfärdsområde har ett centralsjukhus med fulljour.
Viktigt att vårt Centralsjukhus består med tanke på tvåspråkigheten. Samarbete över gränserna behövs också för att vårdens kvalité ska kunna upprätthållas.
2 / 13
De geografiska avståndet till service är viktigare än att servicen finns inom en kommungräns.
Helst skulle jag se att alla kommuner garanteras samma servicenivå, eftersom avstånden då är på acceptabel nivå och det blir jämlikast. .Vissa tjänster kan behöva centraliseras till större enheter av ekonomiska skäl om underlaget är för litet. Man behöver beakta närservicen och göra konsekvensutredning för de som blir utan servicen i egen kommun. Närservicen kan då vara viktigare än kommungränserna. Även välfärdsområdets gränser kan behöva stå tillbaka. Det geografiska avståndet till vården måste beaktas i första hand och bör finnas valmöjligheter inom Välfärdsområdets gränser , men även utanför , då finansiären av vården/verksamheten ändå är den samma för alla välfärdsområden. . En kommun som fått bevara sin service ska inte kunna neka service åt grannkommunens invånare med hänvisning till kommungränsen.
3 / 13
Det ska finnas fler mobila tjänster såsom hälsobussar och distansmottagningar.
Kan införas om det inte ökar kostnaderna orimligt att anskaffa hälsobussar och utveckla distansmottagningar . Den verksamheten ska då nå dem som har långt till annan närservice och som redan nu saknar den . Man ska inte stänga fungerande mottagningar i nuläget för att finansiera osäkra nya metoder. Inför hälsobussar och distansmottagningar först pararellt så att man ser om verksamheten fyller sin funktion.
4 / 13
Välfärdsområdet måste öka satsningarna på förebyggande hälsovård, även om det innebär att annan vård får mindre resurser.
Förebyggande vård behöver utvecklas och den kan minska behovet av vård på lång sikt vilket sparar resurser. Annan nödvändig vård för undersökning , diagnostisering och behandling av sjukdomar behövs fortsättningsvis eftersom människor behöver få vård när sjukdomar drabbar. Dessa kan inte ställas mot varandra. Det behöver ges resurser till båda verksamheterna .
5 / 13
Det ska införas ett egenläkarsystem för att öka kontinuiteten i vården, även om det för en tid framöver kräver extra resurser.
Ja det är en viktig fråga speciellt för äldre att man kan gå till samma läkare som känner till ens sjukdomshistoria. Även egen skötare behövs i samma system. Kontinuitet och kännedom om patienterna underlättar också personalens arbete och kan spara resurser i slutändan. Extra resurser ska ges för att utveckla detta system , som redan fungerat inom kommunerna från tidigare tack vare småskaligheten och lokalkännedomen om befolkningen i en liten kommun.
6 / 13
Välfärdsområdena ska förbjuda användningen av hyrläkare.
Ett förbud tror jag är inte möjligt , men man ska diskutera med läkarförbundet i syfte att komma överens hur man förhindrar att kostnaderna för hyrläkare skenar iväg. Ett nationellt tak för hur mycket en hyrläkare får kosta måste införas . Det är inte rättvist mot de fastanställda läkarna inom offentliga vården att hyrläkare förtjänar mycket mera än offentliga vårdens läkare för att utföra samma arbete .
7 / 13
Det ska upprättas fler skyddshemsplatser för att hjälpa personer som utsätts för våld.
Mycket viktigt att våld förebyggs och att finns skyddshemsplatser när det behövs. Det ska vara möjligt att ta emot på överplatser vid behov.
8 / 13
För att förkorta vårdköerna ska välfärdsområdena öka användningen av servicesedlar.
I första hand ska vården ordnas via offentliga systemet, men om det inte lyckas trots goda försök så kan servicesedlar användas , ja.
9 / 13
Vi ska centralisera vården om det sparar pengar eller höjer kvaliteten.
Jag tror inte på att centralisering varken sparar pengar eller höjer kvaliteten på vården i någon större utsträckning . Vården ska vara professionell och ha kvalitet oberoende var den ges. Centralisering har visat sig kosta mera , så med det sparas ingenting, snarare tvärtom.
10 / 13
Räddningsväsendets finansiering och resurser bör prioriteras högre, även om det innebär nedskärningar i andra sektorer.
Räddningsväsendet och dess resurser bör prioriteras och hålla en hög nivå, Mer resurser från staten ska ges eftersom det är en verksamhet för trygghet och säkerhet. Välfärdsområdenas finansiering bör tryggas via skatter , inte via nedskärning i andra sektorer.
11 / 13
Papperslösa ska ha rätt till icke-brådskande hälso- och sjukvård.
12 / 13
Vi ska i högre grad prioritera att vårdpersonalen får utbildning i könsmångfald och sexuell mångfald.
Ja det behövs utbildning
13 / 13