Alexander
Lång
Helsingfors
"För världens mest fungerande huvudstad - på riktigt! "
Mitt namn är Alexander Lång, infödd Helsingforsare och infödd Brändöbo.
Till vardags jobbar jag som ministerspecialmedarbetare för Europa- och ägarstyrningsministern.
Jag är alltså född och uppvuxen på Brändö, och har gått hela min skolväg i Helsingfors (Brändö-Norsen-Brändö). För studierna flyttade jag till Åbo, och därifrån via Mariehamn till Bryssel. I Bryssel har jag bott de senaste sju åren innan jag flyttade hem ifjol höstas. Det har alltså blivit en del små och medelstora städer genom åren, vilket också gett perspektiv. Att komma hem till Helsingfors var fint, och därför ställer jag upp i kommunalvalet, för att jobba för det fina vi har, här i vår stad.
Mitt Helsingfors, det är tryggt, välplanerat och välfungerande - inte bara i festtalen och strategierna. Jag vill arbeta för att vi har en fin, säker och fungerande stad, i hela staden.
Viktiga politiska frågor
Hållbar och trivsam planering
Vi ska värna om det fina Helsingfors vi har, samtidigt som vi ska kunna växa och bygga till. Det här betyder alltså att stadsplaneringen måste bli bättre, vi behöver inte en massa kompletterande byggnader på i de gamla stadsdelarna, samtidigt som vi inte heller behöver nya stadsdelar med generiska lådor som är byggda för nära varandra.
Vi ska också värna om Helsingfors närhet till havet och varsamt bygga ut längs stränderna. Havet och kusten är en viktig del av Helsingfors identitet.
Vi ska ha en stadsplanering som inte förstör Helsingfors unika charm, och också en trafikplanering som möjliggör både privatbilism, kollektivtrafik och lätt trafik. Det ena ska inte utesluta det andra.
Ekonomi & Näringsliv
Helsingfors är inte bara landets huvudstad och största stad, det är också navet för ekonomin och näringslivet. Det här betyder att vi ska se till att vi inte bara blir en udde som alla vill bo på, i mitt Helsingfors finns det såväl kontor, industriområden, små- och medelstora företag, turism och annan näringsverksamhet. Allt ska inte behöva placeras utanför stadens gränser eller i randkommunerna.
En stark och mångsidig näringslivsstruktur gynnar även den kommunala ekonomin. Helsingfors behöver en stabil skattebas för att kunna finansiera skolor, vård, kollektivtrafik och annan offentlig service. Genom att behålla och utveckla företag i staden ökar skatteintäkterna, vilket i sin tur möjliggör investeringar i välfärd och infrastruktur. Det handlar om att skapa en långsiktig balans mellan tillväxt och livskvalitet – en stad där människor både vill bo och arbeta.
I mitt Helsingfors finns det förutsättningar för all sorts näringsverksamhet, och stadens byråkrati ska inte vara ett hinder för den.
Den bästa skolan
Vi har haft världens bästa skola, men Pisa-undersökningarna visar att något inte är som de ska. Åtgärder och satsningar kommer att krävas, och här ska Helsingfors vara i framkant. Vi ska vara bäst i landet.
Skolan, förskolan och barndagvården ska finnas nära Helsingforsarna, där var vi bor. Vi ska värna om och utveckla skolan och också se till att vi har ett heltäckande skolnätverk - i synnerhet på svenska.
Kandidatens svar i valmaskinen
1 / 11
Småbarnspedagogiken ska bli avgiftsfri för alla.
Ifall den är obligatorisk, ja. Ifall inte, nej.
2 / 11
Skolor bör prioritera traditionella läroböcker framom digitala läromedel.
Jag tror inte det ena ska utesluta det andra i dagens digitaliserade värld. Men jag tror att vi kanske tagit några steg för långt när det kommer till digitala läromedel.
3 / 11
En av kommunens viktigaste uppgifter är att satsa på idrottsanläggningar samt motions- och rekreationsmöjligheter.
Idrottsanläggningar, motions- och rekreationsmöjligheter är viktiga, det offentliga ska erbjuda dem så länge de inte konkurrerar med privata näringsidkare eller föreningar. T.ex. friluftsområden är nåt det offentliga ska stå för.
4 / 11
Det är viktigt att erbjuda alla invånare likvärdiga möjligheter till kulturverksamhet.
Kultur ska vara så tillgängligt som möjligt för alla Helsingforsare. T.ex. så har vi ett väldigt välfungerande stadsbibliotek.
5 / 11
Kommunen ska införa eller utveckla kommuninvånarnas möjligheter att påverka hur kommunen använder kommunens pengar genom så kallad deltagande budgetering.
Deltagande budgetering fungerar säkert som ett av verktygen i verktygslådan för deliberativ demokrati. Men de stora besluten ska fattas i stadsfullmäktige.
6 / 11
Kommunen ska satsa på kollektivtrafik.
Kollektivtrafiken ska vara lätt tillgänglig och konkurrenskraftigt prissatt (i förhållande till andra färdmedel). Det förverkligas dessvärre inte i dagens HRT-system.
7 / 11
Det ska vara möjligt att vara invånare i mer än en kommun genom till exempel digitalt kommuninvånarskap.
Ifall man löser kostnadsfördelningen av de uppkomna kostnaderna för den offentliga servicen och uppbärandet av kommunalskatten, absolut.
8 / 11
Kommunen ska bättre möjliggöra utbyggnaden av förnybar energi, såsom solkraft och vindkraft.
Kommunen ska inte vara ett hinder för förnyelsebar energi. Den medför både tillväxt, livskraft och välstånd, samt då förstås skatteintäkter.
9 / 11
Kommunen ska blanda fler boendeformer än i dagens läge när man planlägger.
Dagens sätt är välfungerande men såklart finns det alltid utrymme för finjustering.
10 / 11
Kommunen ska införa anonym rekrytering.
Ifall det underlättar för att rekrytera de bästa, absolut.
11 / 11
Om du kunde ge en superkraft till din framtida politiska ledare, vilken skulle det vara?
Korruption i alla dess former är nåt som inte hör hemma i vårt samhälle.