Lättläst valprogram

Nära dig – SFP:s program inför välfärdsområdesvalet 2022

Socialvården och hälsovården i Finland förändras.
Riksdagen godkände den så kallade SOTE-reformen 23.6.2021.
Från och med år 2023 är det inte längre kommunerna som ordnar vården.
Då ska i stället välfärdsområden ordna socialvård,
hälsovård och räddningsverksamhet i hela Finland.

Landet delas in i 21 välfärdsområden.
Huvudstaden Helsingfors hör inte till något välfärdsområde,
utan ska också i fortsättningen sköta social- och hälsovården själv.

Den 23 januari ordnas ett helt nytt val, välfärdsområdesvalet.
I det valet väljs personer till välfärdsområdesfullmäktige.
De här personerna får vara med och fatta beslut
om vården i de olika välfärdsområdena.

Vem får rösta?

Du får rösta i välfärdsområdesvalet om du är över 18 år
eller fyller 18 år senast på valdagen 23.1.2022.

Dessutom krävs att du är finländsk medborgare
och din hemkommun är i Finland,

eller

att du är medborgare i ett EU-land, Island eller Norge
och din hemkommun är i Finland,

eller

att du är medborgare i något annat land
och din hemkommun har varit i Finland i minst två år.

Helsingforsbor får inte rösta i välfärdsområdesvalet.

Hur röstar man?

Du kan rösta i välfärdsområdesvalet på valdagen i din vallokal.
Eller så kan du rösta på förhand på något av förhandsröstnings-
ställena i Finland eller utomlands.

Valdagen är söndagen den 23 januari 2022.

Förhandsröstningen pågår i Finland 12-18.1.2022
och utomlands 12-15.1.2022.

Varför ska jag rösta?

Genom att rösta påverkar du vem som bestämmer om vården i Finland.
I valet väljs ett fullmäktige för varje välfärdsområde.
Det är fullmäktige som bestämmer om var och hur
tjänsterna ordnas i varje välfärdsområde.

Valkretsar

Varje välfärdsområde är en valkrets i detta val.
Därför har varje välfärdsområde egna kandidater.
Du kan bara rösta på en kandidat
som är uppställd i ditt eget välfärdsområde.

Du kan läsa mera om hur man röstar på justitieministeriets sida: vaalit.fi/sv
Där finns också en lättläst broschyr om välfärdsområdesvalet.

Alla har rätt till bra vård och omsorg

Alla i hela Finland har rätt till god vård och omsorg,
oberoende av om man är fattig eller rik.
För att alla ska kunna få vård också i framtiden
måste fler vårdare och läkare utbildas.
Personalen ska också trivas på sitt arbete.

Svenska folkpartiet, alltså SFP, vill att vården och omsorgen
ska bli smidigare när den sköts av välfärdsområdet.
SFP vill att också små sjukhus ska vara viktiga
i de nya välfärdsområdena.
På det sättet kan människor få
sjukvård nära sitt hem.

Inom den grundläggande vården ska man få tid inom sju dagar.
SFP anser också att det är viktigt med
jämlika tjänster inom psykvården.
SFP anser att förutom den offentliga vården
behövs också den privata hälso- och sjukvården
och vård som ordnas av organisationer.

SFP anser att digitala tjänster ska göra det lättare
att få kontakt med vården,
men att också mänskliga kontakter är viktiga.

SFP vill att välfärdsområdena ska vara sparsamma.
SFP vill inte att skatterna ska höjas
på grund av vårdreformen.

SFP vill att servicen ska finnas nära människorna.
SFP vill ha kvar de hälsocentraler som nu finns
och vill att det finns hälso- och sjukvårdstjänster
i alla kommuner.

Välfärdsområdena tar över ansvaret för:

*den primära bashälsovården

*mun- och tandvården

*specialistvården

*socialvården

*elev- och studerandevården

*äldreomsorgen

*den psykiatriska vården

*missbrukarvården

*handikappservicen

*räddningstjänsterna

Primärhälsovården ska finnas nära, när du behöver den

Du ska snabbt få träffa en vårdare eller läkare om du blir sjuk.
Du ska också få tandvård när du behöver det.
Även papperslösa personer har
rätt till hälso- och sjukvård.

Specialsjukvården ska finnas ganska nära och vara bra

När du behöver specialistvård av en läkare
ska närmaste sjukhus finnas på ett rimligt avstånd.
Du ska kunna få vård där och inte genast behöva
skickas vidare till något annat sjukhus.

Finlands universitetssjukhus är viktiga och
de ska ha tillräckligt mycket pengar.
Centralsjukhusen är viktiga för en fungerande sjukvård.

Socialvården ska hjälpa på rätt sätt i rätt tid

SFP vill att det ska finnas mera hjälp så att ingen blir utslagen
eller behöver lida av psykisk ohälsa.
Det ska finnas förebyggande arbete och samarbete
för att hjälpa med detta.

Barn, unga och familjer

Barnrådgivningen är bra i Finland.
Också elevvården, studerandevården
och barnskyddet är viktiga och stöder familjerna.
SFP vill att rådgivningen ska fortsätta
också efter att barnet fyllt sex år.
SFP vill stödja barnfamiljer och föräldrar.
SFP är orolig över att antalet förlossningsavdelningar
har minskat. Det måste finnas plats
för alla kvinnor som ska föda barn.

SFP oroar sig för de unga som mår dåligt
efter coronapandemin.
Kontakten mellan skolorna och elevvården
måste fungera.

Äldreomsorg ska ge en trygg ålderdom

De äldre blir allt fler i Finland.
De är en viktig resurs i samhället.
De äldre som vill och kan ska ha möjlighet att bo hemma.
Det ska finnas boendeservice nära för de äldre som behöver det.
SFP vill stödja närståendevårdarna för att
de gör ett viktigt arbete och tar hand om många gamla.

Missbrukarvården ska ge bra hjälp i tid

SFP vill förebygga drog- och alkoholmissbruk.
Missbrukare ska få hjälp. Missbrukarvården ska kopplas ihop
med den psykiatriska vården bättre än förut.

Funktionshinderservice ska vara inkluderande

SFP vill ha ett inkluderande samhälle där alla behandlas rättvist.
Personer med funktionsnedsättning ska få viktigt stöd nära.
Alla ska kunna förverkliga sig själv och
allas självbestämmande ska respekteras.

Räddningstjänster ska ge ett tryggt samhälle

SFP anser att det ska finnas bra räddningstjänster i hela landet.
Personalen ska vara språkkunnig.
Avtalsbrandkårerna, FBK-verksamheten och
den frivilliga sjöräddningen är också viktiga
för räddningstjänsterna i Finland.

Alla har rätt till en högklassig vård och omsorg


Allas rätt till god vård och omsorg måste tryggas oberoende av var i landet man bor och oberoende av ens inkomst, också i framtiden. Inom vården ska människan vara i fokus. Möjligheten att kommunicera på sitt modersmål är viktig om du är sjuk eller behöver stöd. Tillgången till utbildad vårdpersonal på båda nationalspråken är en av...

Läs mer